Inledning
Det är ungefär hundra år sedan regleringen och utbyggnaden av landets älvar startade. Detta har skett i en hisklig fart. Nu i dagsläget finns bara fyra större älvar med biflöde som till det närmaste är helt opåverkade av utbyggnad och reglering. Kommer dessa älvar få porla fritt den dagen våra barnbarn växer upp? Kommer dessa fyra älvar att förstöras nu när Sverige skall avveckla kärnkraften? Personligen tycker jag att denna orörda och vildmarksbetonade miljö som finns runt älvarna är så viktig för Sverige att inget pris i hela världen kan ersätta denna miljö.
Älvarna med dess dalgångar som hyser många speciella biotoper…
Älvarna med dess varierande flora och fauna…….
Älvarna med dess forsar och fall…
Vem vill förstöra detta?
1. Älvskyddet
År 1984 fick vi i Sverige en ny vattenlag. Den lyder att ökad hänsyn skall tas till landskaps- miljöer och allmän samhällsplanering vid vattenutnyttjande. Med det menas att naturvärden skall vägas mot ekonomiska intressen. Naturresurslagen (NRL) som kom 1987 bestämmer de älvar och älvsträckor där utbyggnad för vattenkraftsändamål inte får ske. Lagen omfattar Torne, Kalix, Pite och Vindelälven och några av deras viktigaste biflöden. 1993 fick de fyra beteckningen nationalälvar vilket förhoppningsvis skall skydda dem lång tid framöver.
Något som är mycket märkligt är att vattendomstolen som prövar och eventuellt ger tillstånd för byggandet av minikraftverk och andra vattenföretag inte har någon ledamot med ekologisk eller biologisk kompetens. Vattendomstolen består av en ordförande, en eller två ledamöter med teknisk kompetens och två nämdemän. En förändring av domstolens sammansättning borde vara på sin plats.
2. Fakta och historik
Redan på 1880- talet började el framställas i Sverige med hjälp av vattenkraft. En kraftig exploatering av älvar har skett under 1900- talet då nästan varje vattendrag blev mer eller min- dre reglerat. Under 1950- talet fördubblades den mängd el som tillverkades av vattenkraftverk.
1969 menade en arbetsgrupp som tillsatts av regeringen att det förelåg starka skäl för att undanta Torne-, Kalix-, Pite- och Vindelälven från utbyggnad. Arbetsgruppen menade att den ekonomiska vinsten inte kunde uppväga de skador på naturen som en utbyggnad skulle komma att innebära. Politikerna har till stordel bibehållit denna åsikt genom att man försöker utnyttja de redan utbyggda älvarna och vattendragen i ännu högre utsträckning. I dag är 72% av den ekonomiskt utbyggbara vattenkraften utnyttjad.
Elbehovet ökade markant efter 2:a världskrigets slut. De krigshärjade länderna i Europa behövde en hel rad produkter som vi i Sverige kunde stå till tjänst med tack vare att vår industri stod intakt. Den högkonjunktur som rådde bidrog till att så småningom skapa “folkhemmet”. Den höjda levnadsstandarden ökade också elanvändningen som har fortsatt att öka fram till mitten av 1980- talet.
Vattenkraft är :
Stommen i vår elförsörjning.
Naturlig vattenförsörjning.
Snösmältning på våren – Högvatten
Vintertid – Lågvatten
3. Flerårsreglering – Stort vattenmagasin
Sparar vatten under nederbördsrika år till torrår.
Magasinet blir inte fullt varje år. (fylls inte helt)
De eroderade strandplanen kan ligga blottade under flera år.
4. Korttidsreglering
Anpassa vattenföringen till elförbrukningen.
Snabba och stora förändringar i vattenföring.
5. Miljöeffekter :
För Landskapsbilden
Den ursprungliga älvlandskapet förstörs.
Strömsträckorna försvinner.
Torrläggs eller omvandlas till lugnvatten.
Omfattade skador på grund av ökad erosion.
Tidvis blottlagda strandzoner (se bild nedan).
BILD : Trängslet – Dalarna
Beträffande Klimatet
Ökad dimbildning.
Ökad risk för frostskador.
Ökad tendens av isbarksbildning.
Geologin
Ökad rasbildning.(genom vattenståndsändringar)
Ökad sedimentation i sjöar och dammar (syrebalansen)
Minskad sedimentation i havet.
Förlust av Geomorfologiska dokument.
Ökad stranderosion.
Hydrologin
Försumpning, på grund av höjd grundvattensnivå.
Urlakning av omgivande mark(kortvarig gödningseffekt)
Uppkomst av hängis och isvallar.
Isfritt vatten eller väldigt svag is nedströms utloppstunneln.
Växtligheten, floran
Den naturliga strandfloran utarmas (låg- och högvatten)
Strandzoneringen försvinner.
Vattenvegetation, helofyter, flytbladsväxter utarmas.
Urlakning. Gödsling.
Ökning av växtplankton – sedan snabb minskning.
Vattenfaunan
Utarmning av fauna (insekter, plankton)
Bortfall av större fiskar men ökning av planktonätare.
Öring och harr slås ut.
Förlust av naturliga genetiska bestånd.
Förlorad fortplantnings möjligheter för fisk (strömmande vatten)
Fisket
Tillfällig ökning av planktonätande fisk (just efter utbyggnad). På sikt försämras fisket, särskilt i strömmande vatten. Förlust av de arter som ur sportfiskesynpunkt är de viktigaste arterna.
Försök med laxtrappor för att hjälpa fisken har inte alltid gett så bra resultat. (fiskar från den nya generationen hotas även att hackas i bitar om de på vägen tillbaka mot havet passerar genom kraftverkens turbiner). Genetiskt unika lax- och öringsstammar har gått förlorade.
På vissa ställen har dessa naturliga bestånd ersatts av odlade bestånd som har sämre förutsättningar att klara sig. Många fisksjukdomar. Fisken behandlas oftast med formalin som sedan går direkt ut i vattendragen.
Landfaunan
Näringsunderlag, kommunikationsstråk. Övervintringsmöjligheter (bävern fryser ihjäl om vattnet sjunker till den graden så att kalluft kommer in i boet, uttern får svårt att hitta föda när de strömmande vattnet är borta). Utarmas eller förstörs. Näringsunderlag för många fågelarter förstörs.
Renskötsel
Försämrade vinterbetesmöjligheter (dimman, strandzonen, svårt att ta sig till sina naturliga betesmarker). Avbrutna vandringsleder. Skadade kalvningsområden. Dränkta boplatser och försämrat fiske.
Turism
Underlag för fisketurism försämras. Förlorade och försämrade möjligheter att uppleva orörd natur. Förlusten av fall och forsar upplevs mest som kännbart.
7. Fördelar med vattenkraft :
Ren energiform. Inget avfall.
Förnyelsebar energiform (vattnet tar inte slut)
Gott om älvar och vattendrag i Skandinavien.
Relativ billig energiform.
Klimatisk fördelaktigt (jämn vattenföring under året) .
Minskad risk för översvämning.
7. Vattenkraft sjö- och älvstränder :
Geomorfologiska processer :
Is, vatten (vågor och strömmande vatten).
Urlakning, humustäcke och jordpartiklar sköljs bort.
8. Hur påverkas stränderna?
Is och vågerosion på stränderna:
“Döda zoner.”
Ler och gyttja eroderar.
Ökad grumlighet.
Minskat siktdjup.
Bottenvegetationens sammansättning och utbredning förändras.
Oligotrofa sjöar eutrofieras.
Sjöarnas ekologi förändras med konsekvenser för fisk- och fågellivet
Landskapsbilden :
Sänktvattenstånd. Snabb etablering av lövsly. Lövslyet dränks under högvatten. Oestetiskt intryck vid nytt lågvatten.
9. Olika trädslags påverkan av hög- och lågvatten.
Al :
Utgör ofta yttersta gränsen mot vatten. Översvämmas träden mer än halva året dör de.
Ek / Björk :
Klarar översvämning periodvis dock ej mer än 3 månader.
Tall :
Tål översvämmas ~2-3 månader.
Gran :
Känsligare än tallen. Klarar översvämning ~ 0.5-1 månad.
10. Landskapsvård vid älvbyggnad
I regleringsmagasin
Röja bort träd och buskvegetation. Anlägga erosionsskydd. Främja strandvegetationen, plantera trädridåer.
Nedströmsstränder
Anlägga spegeldammar i torrlagda älvfåror. Minitappning i gamla älvfåran. Fördela schaktmassor och sprängsten så de ej stör landskapsbilden.
Centrala byggområdet
Byggnader, dammvallar, ställverk byggs så att dem ej utgör oestetiska inslag i landskapsbilden. Plantera träd på byggområdet. Parkliknande inslag. Skötsel och underhåll av byggnader. Avlägsnande av sprängsten eller grönplantering.
11. Kan man bygga miljö- och naturvänliga vattenkraft?
Enligt Vattenfall är den biologiska mångfalden hög trots de ingrepp som gjorts vid utbyggnad. Deras ambition är att behålla det höga naturvärdet och att även försöka göra ytterligare förändringar. Detta försöker man göra genom att anlägga grunddammar och försöka styra vattnet genom att placera ut stenar och block i älven. Detta för att stimulera fisket. Stödutsättningar av fisk görs också. Vattenkraft arbetar också med att försöka avgöra vilka krav olika djur ställer på vattenföring, vattenkvalitet och vattenståndsvariationer. Man undersöker även olika typer av miljöer i och utmed älvarna.
Vattenfall började 1990 bygga Klippens kraftverk i Umeälven 10 km väster om Hemavan. På hösten 1994 började el produceras. Eftersom Klippen ligger i de västerbottniska fjällen har en stor miljöhänsyn tagits. Man har genomfört tekniska- och miljöundersökningar och de som bor i området har fått säga vad de tycker. Själva kraftverket byggdes i berggrunden med en till- och utloppstunnel. Ett tiotal grunddammar har anlagts för att vattenytan skall behålla tillräcklig nivå för att bevara natur- och fiskeintressen. I landskapet har schaktmassor pytsats ut lite här och där och på dessa har träd och buskar planterats. Under hela byggtiden har kontinuerliga grumlingsmätningar utförts. För att få mått på de ekologiska effekterna av den minskade vattenföringen i älvfåran kommer forskning pågå i flera år.
I tidningen Sveriges Natur (nr 2 1997) framförs en svidande kritik till vattenfall och Klippens kraftverk. Enligt Bo Göran Persson, limnolog i Skellefteå kommun har många av de ursprungliga fiskbestånden i den reglerade älvsträckan slagits ut. Öring och röding som försvunnit har ersatts med regnbågslax, en art som inte hör hemma i fjällvärlden. Han hävdar vidare att vattenfall vägrat visa de undersökningar man lovat vattendomstolen att göra. Den största kritiken mot Klippen riktas mot den låga minimivattenföringen, 0,5 kubikmeter / sekund på vintern och 2 kubikmeter / sekund på sommaren. Före utbyggnaden var medelvattenföringen 22 kubikmeter / sekund. Den låga minimivattenföringen drabbar bottendjur och växter hårt. Vattenkraft hävdar att undersökningarna inte är färdiga.
Christer Nilsson, botaniker vid Umeå universitet säger att hans erfarenhet av Vattenfalls biologiska undersökningar vid andra vattendrag är att de håller låg kvalitet. Han betvivlar att Vattenfall haft för avsikt att verkligen inventera faunan och floran i och intill älven.
Sammanfattning :
Vattenkraft är en ren energiform med “inget avfall.” I Skandinavien finns det gott om älvar och vattendrag. Metoden för att tillverka el är relativ billig och det är en energiform som räcker väldigt länge eftersom vattnet, idag är en oändlig resurs.
Miljöproblemen är ändå många. De naturliga fiskbestånden har mist sin chans till en naturlig reproduktion p.g.a. a att de inte längre kan komma upp till sina lekplatser. Landskapsbilden som vi ser runt omkring oss har förändrats, med skadeverkningar på strandzonen, blottlagda älv- fåror och utarmning av strandfloran. Vi har idag bara fyra “oreglerade” älvar kvar och dessa är skyddade genom naturresurslagen.
Målet för elproduktionen är nått beträffande vattenkraften. Med fyra älvar kvar, hur länge gäller det? Jag tror att vi måste tänka om när det gäller elförbrukning genom att använda alternativa energikällor och använda lågenergilampor, minska vår elförbrukning i våra hem och göra den effektivare. Det finns teknik och kunskap för alternativ energi, men det kostar pengar. Vår regering är starkt knytet till oljan, vattenkraften och kärnkraften. Det verkar som de har skjutit avvecklingsproblemet framför sig och stimulerar människor att spara el och energi. detta trots att Industriernas elförbrukning stiger i takt med den elektroniska utvecklingen! Skrämmande tycker jag, vi måste rädda de kvarvarande älvarna, vi behöver dem, djuren och växterna också.
Skrivet av M. Jakobson
