Räven

RÄVEN

1. Inledning

Rödräven hör till de djurarter som gynnats av den mänskliga kulturens Utbredning. Den har alltid haft sin betydelse för oss människor. Stenåldersmannen utnyttjade den som föda medan vi idag kanske ser den mer som smittkälla, konkurrent om vilt, rövare av tamdjur, värdefull pälsresurs eller som mål för rekreationsjakt. Genom att den redan från början var en generalist i fråga om diet och biotopval har räven snabbt kunnat anpassa sig till förändringar i miljön. Det är främst rävens anpassningsbarhet och dess ideala storlek, som varit avgörande för dess överlevnad.

Sjöplankton

Planktontyper i en sjö

Blågröna alger

Gruppen har fått sitt namn av att cellerna ofta har en blågrön färg beroende på ett för gruppen speciellt färgämne. Blågröna alger saknar särskild cellkärna och bl. a. därför är de från systematisk synpunkt nära besläktade med bakterier. Encelliga, kolonibildande och trådbildande former finns. Cellen är omgiven av ett slemartat hölje, som kan ses i mikroskopet. Allmänt kan sägas att ju större andel blågröna alger som finns i växtplankton, desto mer närsaltrik eller förorenad är sjön.

Skogen

GRUNDFAKTA OM SKOGEN

Växtligheten i en skog kan indelas i följande skikt: Bottenskikt. Kryptogamerna lavar, svampar, mossor och ormbunksväxter. Fältskiktet. Fanerogamer såsom gräs och vanliga blomväxter. Buskskikt. Dit räknas träd mellan 3-5 meters höjd. Trädskikt. Dit räknas träd med en längd av minst 5 meter.

Sporväxter

SPORVÄXTGRUPPER – KRYPTOGAMER

Kryptogamer är en benämning på växter, som ej har blommor med ståndare och fruktblad. Den svenska benämningen sporväxter är ej speciellt bra eftersom inte alla kryptogamer har sporer. De viktigaste kryptogamgrupperna är Ormbunksväxter, Mossor, Svampar, Alger och Lavar.