Varifrån härstammar fåglarna?
Fåglarna är närmast släkt med reptilerna, och av de reptiler som lever idag är det krokodilerna som är de närmaste släktingarna. Det råder en oenighet om fåglarna är ännu närmare släkt med dinosaurierna än deras släktskap med krokodilen. Hur som helst, för ca 200 – 150 miljoner år sedan levde fåglarnas förfader på marken och liknade en liten, troligen upprättgående ödla.
Enligt en teori, utvecklades denna ödla så småningom till en trädklättrande ödla som senare började hoppa mellan träden som ekorrar, utvecklade glidförmåga lik flygekorrar, och till sist började flaxa med vingarna och flyga av egen kraft. Redan för 140 miljoner år sedan var huvuddragen hos dagens fåglar utvecklade och man har hittat flera exemplar av den s. k. urfågeln Archaeopteryx i Tyskland från denna tid. En annan teori är att den lilla ödlan utvecklade fjädrar från sina fjäll som skydd för kyla, och att dessa fjädrar sedan förlängdes på armar och svans för att användas att flyga med.
Viktiga faktorer som styr häckningen :
Tillgång på föda.
Matning av ungar under gynnsamma perioder.
Viss flexibilitet på häckningsperioderna.
Val av häckningsbiotop
Avgörande för en framgångsrik fortplantning.
Växtlighetens allmänna beskaffenhet.
Arter med bred toleranskrav klarar sig bättre.
Varje art har en kärnbiotop där häckningsframgång blir maximal.
Kärnbiotopen
Den hanne som först anländer har fritt val och slår sig ned i det bästa läget i biotopen. När biotopen fått sin maximala bärförmåga måste hannar som inte fatt någon biotop söka sig till en annan, inte lika gynnsamt område. Tillsist är alla beboeliga biotoper upptagna och de hannar som då anländer kommer att bilda ett ‘löst’ bestånd.
Revir
Ett område som en hanne eller några hannar försvarar mot andra individer av samma art. Detts sker bara under häckningsperioden. Ett hinder för andra hannar att försöka förföra innehavarens hona.
Fördelar med revir :
Fåglarna sprids ut över större områden.
Smittospridning, parasitangrepp försvåras.
Ger innehavaren ”monopol” på vissa begränsade resurser.
Det är vanligtvis hanen som väljer, försvarar reviret.
Garanterar hannen en partner och fortplantering.
Sångens och lätens betydelse
Läten spelar en större betydelse för fåglarnas liv än för däggdjurens. Många kan tro att fåglar bara har en sång men varje art har en rad av olika läten som betyder olika saker.
Vårsången
Denna sång kan ha två huvudsyften :
Revirsången är en sång som är riktad mot andra hannar med budskap att detta område är upptaget. Locksången syftar till att attrahera honor.
Sångplats
Varje fågelart har skilda sångplatser. De flesta sitter mycket väl synliga, exempelvis i en trädtopp. Fågeln både syns väl och sången hörs på så sätt långt. Fåglar som häckar i öppna marker sjunger i sångflykt. Med detta sätt uppnår de samma resultat som “toppsångarna”. Nackdelen med att sjunga synligt är att de lätt kan bli byten för predatorer. Ett tredje därför mer tilltalande sätt är därför att sjunga mer dolt, exempelvis i buskage eller liknande. De fåglar som sitter synligt har inte tid med något annat än sjunga medan de dolda fåglarna ofta kombinerar sången i samband med födosök. Detta sätt är vanligt bland insektsätarna som på så sätt löser konflikten mellan födosöket och sången.
Vamingsläte
Vamingsläten låter nästan lika hos alla arter. Arterna förstår och registrerar varandras varningar och drar därför nytta av varandra. Den fågel som varnar de andra för närmande av predatorer sitter oftast väl dold och lätet i sig är oftast kort och väldigt högt. Varningsläten som hörs från föräldrar ter sig helt annorlunda, detta läte är mer högljutt och mer tjattrande. Föräldrarna brukar sitta, hoppa eller flyga omkring helt synliga för att ungarna löper mycket större risk att hamna i predatorens klor än de vuxna fåglarna.
Tiggläte
Förstärker föräldrarnas drift att vilja mata ungarna När föräldrarna är ute på näringssök är ungarna i regel alldeles tysta men så fort föräldrarna visar sig börjar de att pipa. Den ungen som är resligast, gapar störst och tigger värst blir först matad.
Lockläte
Viktigt läte för att snabbt kunna locka till sig sina ungar. Det är särskilt viktigt hos borymmare där ungarna lämnar boet för att själv söka sin föda. Detta läte är också vanligt bland kolonihäckande fåglar där det enda sättet för föräldrar och ungar att känna igen varandra är genom locklätet.
Är sången medfödd?
Somliga har sångtyp helt ‘inprogrammerad’ i arvsanlagen. Andra arter behöver höra den artegna sången.
Kolonihäckande fåglar
Dessa arter är oftast havsfåglar såsom högsjöfåglar, t.ex. tärnor, gråtrutar, skarvar, skrattmås, tretåigmås, häger och alkfåglar.
Gemensamt för dessa arter är :
De fiskar till havs.
Näringsresurserna i havet kan ej monopoliseras.
Kolonier verkar ‘avskräckande´ för vissa predatorer
De bästa platserna i mitten av kolonin upptas av äldre, socialt högrankade par. Dessa par har en
god häckningsframgång genom rutin och det goda predatorskyddet. Vissa fågelarter har små möjligheter att själv skydda sina bon och “paratiserar” sig därför med arter som är mer aggressiva. Ejdern utnyttjar gråtrutarnas kolonier. Trots att gråtrutar tar ejderungar lönar sig skyddet mot andra predatorer. I experiment har det visat sig att fåglar som häckar nära toftsvipe- och storspovsbon klarade sig bättre från angrepp av predatorer.
Parbildning
Monogama
En hona och en hane som under en eller flera säsonger häckar tillsammans. Cirka 90% av alla fåglar är monogama. Livslång monogami finns hos svanar, gäss och tranor. Parbildningen sker oftast innan häckningen skall börja. Hos vissa arter redan hösten innan. Gråtrutpar som har häckat tillsammans sedan förut har större häckningsframgång än nybildade par av samma art. Detta är en viktig förklaring till varför fåglar har en livslång monogami jämfört med många däggdjur där monogami är sällsyntare.
Fördelar med monogami
Att häcka är mer krävande för en hona än hanen. Hon är tung på grund av äggen och därför mer utsatt för predatorer. Hanens uppgift är att skydda reviret, försvara mot predatorer och hjälpa till vid matningen. Ger troligen ökad överlevnad. Female choice innebär att man är ‘kräsen’ vid valet av sexuell partner.
Polygami
Är vanligt hos arter där ungarna ej behöver matas efter kläckning, t. ex. hos änder och hönsfåglar. Är vanligt i områden där klimatet är likadant året om. Polygami kan finnas i olika former.
Polygyni – En hane har flera honor.
Svartvitflugsnappare upprättar oftast ett revir, uppvaktar en hona som lägger sig och ruvar. Under tiden ruvningen sker flyger hanen iväg och skaffar ett nytt revir och hona. När den sistnämnda honan lagt sig för att ruva återvänder hanen till den förste honan och hjälper henne med ungars matning. Han överger hona 2 helt och hållet. För de ensamma mödrarna väntar en ‘tuff’ period men för hanen är det fördelaktigt genom att han får cirka 50% fler avkommor än vid ren monogami.
Polyandri
En hona som håller sig med flera hanar. Detta begreppet är tämligen ovanligt men det förekommer bland tropiska arter (rallbeckasin)
Promiskuitet
Korta sexuella förbindelser med olika partner. I Sverige lever tjäder, orre och brushane i promiskuitet. Genom spelplatser och på arenor träffas könen. Hanen tar ej del i ungarnas vård.
Fördelar med polygami och promiskuitet.
Hanen har allt att vinna på maximal sexuell aktivitet.
Honan skall icke synas när hon ligger och ruvar.
Könsdimorfism
Olikheter mellan könen vad det gäller färg och storlek, så kallat
Hot mot fågelfaunan
Dagens förändringar i landskapet och de kemikalier som finns, har funnits är idag ett stort hot mot fågelfaunan. Mest drabbade är topprovdjuren.
Olja
Olja är inget enhetligt ämne utan består av tusentals kemiska föreningar. Beståndsdelarna har olika inverkan på olika organismer. Oljan skapar ett “lugn fält” i vattnet. Fåglar lockas att landa där. Oljan förstör fjäderdräktens isolerande förmåga. Fågeln försöker putsa bort oljan och sväljer en del av denna oljan. Oljepålagringen kan leda till ihjälfrysning eller förgiftning.
Kvicksilver
Stör reproduktionen hos fåglar. Omvandlat till metylkvicksilver lagras det i fettvävnader och i nervsystemet. Betning av utsädet ledde till att många fröätandefåglar halverade sitt bestånd. Arter som blivit mest lidande är t.ex. råka, gulsparv, fiskgjuse, ortolansparv och berguv.
DDT
Är ett klorerat kolväte. Leder till skalförtunning hos ägg, och äggen tål inte längre ultaviolett strålning. Ger störningar i hormonbalansen. Ger nervskador. Ackumuleras i fettvävnader. Ger försämrad tillväxt. Ger störningar i de sexuella funktionerna. Arter som blivit drabbade är bland annat fiskgjuse, pilgrimsfalk, hökfåglar och havsörnen. Är dock förbjudet numera.
Skogsbruket
Under andra världskriget gick många gamla ädelskogar i södra Sverige åt till ved. Detta var något som skogsägarna själva oftast var emot, men med trycket från Staten hade de ingen chans att avvara någon skog. Detta fick en förödande verkan på många av våra hackspettarter som vissa arter idag är hotade och vissa till och med utrotade från Sverige.
Andra effekter på fågellivet och hackspettarna, är det moderna skogsbruket med de slutawerkningar som har skett. Man har varken lämnat rakor eller lågor (kullfallna träd), vilket betyder mycket för möjligheten beträffande boplatser och födosök. Lövbestånd och utdikning av vattendrag har också skett.
Jordbruket
Många fågelarter som har försvunnit från Sverige hör hemma i jordbrukslandskapet. Dessa arter har förut varit väldigt allmänna men har idag fått ge vika på grund av rationaliseringen inom jordbruket :
De flesta hagmarker har försvunnit.
Småbruk har lagts ned och planterats med skog.
Kantzoner har försvunnit, t.ex. skogsholmar, diken och gärdsgårdar.
Effektivare bekämpning av ogräs och konstgödsel på åkrarna.
Våtmarker har utdikats för att få större åkerareal.
Arter som drabbats hårt är storspov, ladu- och hussvala, stare, hämpling, törnskata, dubbelbeckasin och kornsparv.
Sammanfattning
Fåglarnas häckning styrs bland annat av tillgången på föda och valet av häckningsbiotop. Under häckningen upprättar många hannar revir. Sången är en bra hjälp att hålla främmande hannar borta från reviret och att locka till sig honor. Själva parbildningen kan ske på många olika sätt, monogami är det vanligaste alternativet där honan och hannen hjälps åt att föda upp ungarna. Polygami är vanligast i områden där klimatet är relativt likartat året om. Ordet polygami betyder månggifte.
Fåglar som tjäder och orre har korta sexuella förbindelser med olika partners, så kallat promiskuitet. Många fågelarter har drabbats hårt av landskapsförändringar och miljöfarliga gifter. De som drabbats hårdast är topprovdjur som hökar och falkar.
Slutord
Dagens fåglar har utvecklats under en lång period där de gynnsammaste och mest anpassningsbara arterna haft de bästa häckningsresultaten. De fågelarter som inte haft lika goda förhållande och klarat konkurrensen har av naturligt urval fått lämnat plats åt de konkurrent starkare arterna.
Idag har många av dessa fåglar blivit lidande av människans ingrepp på naturen. Vissa fågelarter har fått en tillbakagång på grund av inplantering av arter som inte naturligt hör hemma här. Att vi förstör för oss själva är helt uppenbart, men måste vi förstöra miljön för fåglar och andra djur som blir lidande av den mänskliga strävan på rikedom och den ständiga längtan till att ha mer?
Skrivet av M. Jacobsson
