GRUNDBEGREPP INOM EKOLOGI
Ekosystem (Naturtyp) :
En granskog eller en öken eller en tropisk regnskog är exempel på olika naturtyper. Inom denna naturtyp eller detta ekosystem finns endast vissa till ekosystemet anpassade växter och djur. Dessa organismer är på ett naturligt sätt beroende av varandra. Vissa arter trivs dessutom inom olika s.k. ekologiska nischer (se nedan) så att deras konkurrens sinsemellan ej blir så stor.
I alla ekosystem ingår :
Gröna växter tillverkar energirika ämnen såsom socker (glukos) med hjälp av fotosyntesen. Djur som får energi genom att äta växter eller genom att äta andra djur. Energin i födan frigörs genom cellandningen i djurens celler. Nedbrytare, bakterier och svampar och förnadjur (förna = organisk avfall på mark), lever av döda växter och djur. I ekosystemet cirkulerar många olika ämnen såsom kol, kväve, vatten och även mineralämnen. På samma sätt cirkulerar energin i ekosystem. Miljöfaktorer som t.ex. ljus, vind, nederbörd, temperatur, jordmån och pH-värde påverkar förstås systemet.
Ekologisk nisch :
Med ekologisk nisch menas att olika djur inom en naturtyp finner föda på olika ställen t.ex. på ett träd eller lever och bor i en viss del av trädet. Olika fågelarter finner t.ex. sin föda på stammen där de letar larver, i lövverket där de finner bladinsekter eller på grenar där de äter frön eller frukter. På detta sätt kan olika arter samsas i samma träd och ej konkurrera om exempelvis födan.
En näringskedja :
Energin vandrar i näringskedjor. Exempelvis tillverkas energirika föreningar i de gröna bladen hos en asp med hjälp av solens energi (ljus). På bladet kan t.ex. bladlöss suga växtsafter ur bladet. Bladlöss blir i sin tur uppätna av nyckelpigor. En nyckelpiga kan i sin tur bli uppäten av en sparv. Slutligen kan sparven bli fångad och uppäten av en sparvhök. Växternas fotosyntes är alltså förutsättningen för att en näringskedja skall kunna uppstå. Växter har alltså rollen som Producenter (P) medan djur blir konsumenter (K) i dessa kedjor.
En näringsväv :
En näringsväv är sammansatt av flera olika näringskedjor som vävs in i varandra. I en barrskog kan t.ex. gnagare ha en viktig roll eftersom de ofta äter växtdelar och i sin tur ger föda åt flera olika karnivorer (rovdjur) såsom räv och vessla.
En näringstriangel (Näringspyramid) :
De i ett ekosystem ingående typerna av organismer kan visas i form av en näringspyramid. Basdelen i pyramiden eller triangeln utgörs av växterna vilka kallas producenter. Andra slag av nivåer i näringstriangeln utgörs av växtätarna, de djur som äter växtätarna (mindre rovdjur) och topprovdjur som finns i toppen av näringstriangeln. En viktig roll i ekosystemet intar de så kallade nedbrytarna, vilka tar hand om alla organismer på alla nivåer. Dessa omvandlar det organiska avfallet till näringssubstrat i form av mineralsalter, närsalter, vilka växter i sin tur åter kan tillgodogöra sig via sina rötter. På så vis kan växterna med hjälp av fotosyntesen bygga upp nya energirika ämnen som djuren behöver.
Population :
Alla individer som tillhör samma art i ett ekosystem bildar tillsammans en population. I en skog bildar alla rävar en rävpopulation och alla granar bildar en granpopulation. Alla djurpopulationer i skogens ekosystem bildar i sin tur ett djursamhälle och alla växtpopulationer bildar ett växtsamhälle.
Populationers förändring :
En population av exempelvis rävar förändras fortlöpande år från år i antal och könssammansättning och ålder. Orsaker till en populations ökning / minskning kan bl.a. bero på :
- Födotillgången som är varierande olika år
- Konkurrens med andra arter
- Populationstryck, det blir för många individer på ett område
- Sjukdomar som drabbar populationen (t.ex. rävskabb)
- Miljögifter orsakade av människan
- Naturtypsförändringar. Ex : kalhyggen som medför lokalt klimat.
- Klimatförändringar. Det har kanske blivit varmare och torrare
Populationskurvor :
En populations individantal kan ha olika tillväxtkurvor. Några typer :
Växande
Kraftigt stigande populationstillväxt. Minskad konkurrens eller när nya områden utnyttjas.
Stabil
Små variationer förekommer år från år. Samspel finns mellan bytesdjur och rovdjur.
Åldrande
Färre yngre, fortplantningsdugliga individer finns liksom flera äldre individer. Sjukdomar och sämre miljöbetingelser medför att individantalet sjunker.
Katastrof kurva
Massvält eller naturkatastrofer medför att individantalet dramatiskt sjunker. Ett kärnvapenkrig skulle kunna medföra en katastrofal minskning av människans population.
