PANCREAS OCH DIABETES
Bukspottkörteln – Pancreas
Bukspottkörteln är den näst största körteln vi har i kroppen. Den väger cirka 100 gram. Den ligger bakom magsäcken. Körteln levererar bukspott till tolvfingertarmen. Bukspottet innehåller enzymer som spjälkar fett, kolhydrater och proteiner.
Mellan bukspottsproducerande körtelvävnad ligger utspridda grupper av endokrina celler som insöndrar hormoner, bl.a insulin. Cellgrupperna kallas de Langerhanska öarna. De Langerhanska cellöarna är som en körtel i körteln. Brist på insulin leder till Diabetes mellitus. Insulin underlättar kroppens cellers förmåga att ta upp glukos från blodet. Det betyder att insulin sänker glukoskoncentrationen i blodet samtidigt som det sörjer för att cellerna tillförs glukos för sin ämnessomsättning. Eftersom förbränningen av glukos är själva grunden för utveckling av energi, har insulinet en central roll i cellernas ämnesomsättning. Insulininsöndringen från bukspottkörteln ökar när koncentration i blodet av glukos stiger och minskar när det sjunker. Insulinet medverkar därför till att nivån på blodsocker koncentrationen håller sig inom sina gränser.
Blir koncentrationen av socker i blodet förhöjd som den är vid diabetes, utsöndras glukos i urinen. Blir den för låg kommer nervcellerna i hjärnan att lida brist på näring vilket leder till svimning eller medvetslöshet. Förutom insulinproducerande celler innehåller de Langerhanska cellöarna flera olika celltyper som producerar andra hormoner. Den mest kända är Glukagon. Glukagon har har motsatt verkan till insulin, dvs ökar blodsockrets koncentration. Glukosmängden i blodet kan öka så att cellerna i njurkanalerna inte klarar av att avlägsna allt från primärurinen. En del av sockret går därför ut i urinen. Motsvarande mängd vatten följer med. Ökade urinmängder och törst för att råda bot mot vätskeförlusterna är därför två klassiska symtom vid Diabetes mellitus.
Historik
Sjukdomen Diabetes mellitus har sannolikt varit känd i minst 2 000 år. Ordet diabetes tillskrevs den grekiske läkaren Aretaios och beskrev sjukdomssymptomen som när den sjuke dricker mycket vätska och producerar stora mängder urin. Mellitus betyder honungssöt. Läkarna smakade på urinen för att kunna fastställa en diagnos. Sedemera förbättrades metoderna för att fastställa om glukos fanns i urinen. År 1875 var läkarna på det klara med att det fanns två kliniska former av diabetes. En som debuterade hos yngre och vanligen underviktiga och en som drabbade äldre och vanligtvis överviktiga. År 1921 klarlade man att det var brist på insulin som var orsaken till diabetes mellitus. Fram till nuvarande tid har det forskats om faktorerna kring diabetes samt behandlingen av diabetes. Forskningen pågår ännu och man förfinar metoderna för fastställande av diagnos och kanske finner man en dag ett botemedel för sjukdomen.
Vad är diabetes?
Diabetes är egentligen Diabetes mellitus som ofta tidigare kallats för sockersjuka och det är ett samlingsnamn på flera olika kroniska sjukdomar som kännetecknas av förhöjda halter av glukos i blodet. Dit hör typ1-,typ2- och havandeskapsdiabetes.
Diabetes Typ 1
Typ 1 beror på att de insulinproducerande cellerna i de Langerhanska öarna förstörs. Det finns en ärftlig benägenhet. Flera typer av virus kan även de skada cellerna. Sedan 1930 har sjukdomen fördubblats vilket kan tyda på att olika miljöfaktorer bidrar till sjukdomen. När de insulin producerande cellerna väl har skadats dras en immunologisk process igång, där kroppens egna celler uppfattas som främmande och angrips av kroppens försvarssystem (autoimmun reaktion). De Langerhanska cellöarna går under i denna immunologiska kamp och kroppen drabbas då av insulinbrist. Typ 1 bryter oftast ut i barndomen eller i tonåren, men kan även drabba vuxna. Barn och ungdomar insjuknar ofta snabbt, på bara några veckor. Symtomen kan vara stora urinmängder, ökad törst, viktnedgång och dimsyn. Hos vuxna kommer symtomen mer smygande. För att drabbas måste man ha ärftligt anlag för sjukdomen, men det krävs dessutom andra utlösande faktorer. Vilka är fortfarande under forskning. Behandlig sker med injektioner av insulin. Patienten tar vanligtvis sina sprutor själv. Insulinet finns i lång- och kortvarig verkningsform.
Diabetes Typ 2
Typ 2 där är förloppet helt annorlunda. De insulinproducerande cellerna åldras gradvis, något som till stora delar är genetiskt bestämt. Samtidigt minskar kroppenskänslihet för insulin dvs den behöver helt enkelt mer utav insulinet. Övervikt samt vissa läkemedel skapar även de rubbningar i produktionen. Typ 2 debuterar främst från 35 år men förekommer framför allt i ännu högre åldrar. Symtomen är stora urinmängder, ökad törst och onormal trötthet. Detta utvecklas ofta sakta och under lång tid. Vid den här typen av diabetes producerar kroppen fortfarande en del insulin, men det är ej tillräckligt för att man skall må bra. En orsak är att cellernas känslighet för insulin är försämrad och en större mängd krävs för att få dem att ta emot sockret. Samtidigt är förmågan att öka insulinproduktionen när man äter nedsatt. Sjukdomen är ärftlig. De flesta som har sjukdomen är överviktiga. Ändrade matvanor, att gå ner i vikt och börja motionera mera räcker ofta som behandling. Många kan behöva tabletter som stimulerar insulinproduktionen eller ökar känsligheten för insulin. Så småningom kan det bli aktuellt med injektioner. 85-90 procent av alla dibetiker har den här formen diabetes.
Havandeskapsdiabetes
Diabetes kan utvecklas under graviditeten för att efter förlossning helt försvinna.Vid s.k. sekundär diabetes finns andra bakomliggande faktorer som orsakar en form av diabetes med symtom snarlik typ2.
De viktigaste sena komplikationerna vid diabetes
Ögonsjukdomar :
Främst blodkärl i ögonbotten tilbakabildas. Numera kan laser förhindra lättare förändringar i ögonbotten.
Njursjukdomar :
Äggvita i urinen. Diabetesbetingad njursjukdom brukar leda till blodtrycksstegring. Omvänt ökar förhöjt blodtryck risken för diabetesrelaterad njurskada – en ond cirkel. Detta kan leda till urinförgiftning (uremi). Transplantationer av njurar görs idag främst på diabetessjuka. Det finns förebyggande vård som främst går ut på att införa rökstopp samt tidigt behandla högt blodtryck, vilket minskar riskerna för diabetes markant.
Nervsjukdomar :
Först drabbas de längsta nervtrådarna, de som går till fötterna. Det känns som att gå på granris eller bomull. Smärtor kan uppträda, men så småningom kan känseln i fötterna helt falla bort. Inte sällan drabbas också de autonoma nerverna. Det kan leda till impotens, oförmåga att tömma urinblåsan, försämrad tarmfunktion, okontrollerad tarmtömningar samt hjärtrytmrubbningar. Storkärlssjuka. Även stora artärer drabbas. Det innebär att diabetiker som grupp löper fördubblad till tredubblad risk att drabbas av hjärtinfarkt och slaganfall. Hos typ 2-diabetes är hjärt- och kärlsjukdomar det största hotet mot hälsan.
Mikropreparat av celler i bukspottkörteln
Behandling
Lämplig Kost.
Fysisk aktivitet – kapar sockertopparna.
Insulin. Numera 4-dosregimen. Kortvarigt insulin inför måltiderna samt långvarig till natten.
Kunskap och egenkontroller.
Egenvård av diabetes. Självkontroll av blod- och urinsocker.
En god kontroll är den viktigaste enskilda faktorn för att kunna undvika akuta problem. Självkontroll av blodsocker gör det möjligt att rätt avpassa förhållandet mellan insulin, tabletter, mat, motion samt lösa akuta problem t.ex vid sjukdom och insulinkänningar. Vid insulinbehandling är det minst lika viktigt att testa urinen för ketoner som att testa blodet.
Vad står blodsocker för ?
Hos friska varierar blodsockret från 3,5-7 mmol/l efter måltid. Det är för de flesta insulinbehandlade diabetiker inte möjligt att uppnå en jämförbar sockerkontroll, risken för insulinkänningar blir för stor. En lämplig nivå är blodglukos 5-6 mmol/l före varje måltid och innan man går och lägger sig samt 7-9 mmol/l 1 till 2 timmar efter varje måltid. Detta är grova riktlinjer vilket är individuellt. Huvudsaken är att man uppnår en så jämn nivå som möjligt.
Vad står ketoner i urinen för ?
Ketoner är syror som bildas i kroppen när kroppsfett bryts ner. Detta sker normalt under kontroll av insulin. Vi utnyttjar dagligen litet av fettlagret för att hålla igång kroppen. Alla har därför en viss mängd ketoner i blodet. När blodhalten ökar kan ketoner, liksom glukos, uppträda i urinen. Ketoner i större mängd kan i vissa fall finnas hos insulinbehandlade diabetiker. Då är det fara och färde. Hejdas inte bildningen av ketoner kan detta leda till syraförgiftning (ketoacidos), ett akut tillstånd. Ketoacidos uppträder bara vid svår insulinbrist som kan uppstå vid svåra stresstillstånd som akuta febersjukdomar och maginfluensa och om man glömt eller tagit för lite insulin.
Hyperglukemi (För lågt blodsocker).
Insulinkänningar drabbar de flesta diabetiker. Typiska symtom är, svettningar, hjärtklappning, hungerkänsla, trötthet och svårt med koncentrationen. Många diabetiker märker att efter år med sjukdomen är upplevelsen av känningarna annorlunda. De typiska varningstecknen blir svagare eller försvinner helt, vilket ökar risken för insulinkoma.
Rökning.
Det är högst olämpligt att röka även för diabetiker därför att :
Det ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.
Det ökar risken för njursvikt som kan kräva dialys eller transplantation.
Ökad risk för benamputation. Blodcirkulationen försämras av rökning.
Ger syrgasbrist i kroppen.
Källor :
Bonniers läkarbok.
Om kroppen, Hans A. Daht, Hans Petter Mel Dahl.
Diabetessköterskan M.E.
Skrivet av Helen M
