Astma, Allergier, Intoleranser
I Sverige idag har mer än var tredje vuxen och 40 % av skolbarnen någon form av allergi. 6 % av befolkningen har astma och varje år dör omkring 1000 personer med astma som direkt eller bidragande orsak. Allergierna ökar i hela den industrialiserade världen, men ökningstakten är oroande stor och det är nödvändigt att vi snarast sätter stopp och vänder utvecklingen. Allergisjukdomar innebär ofta försämrad livskvalité och lidande för dem som drabbas och stora gemensamma kostnader för vård, läkemedel, sjukskrivning och förtidspensionering.
Vad är allergi, överkänslighet och intolerans ?
Allergi
Allergi beror på att kroppens normala försvarsmekanismer mot främmande ämnen inte fungerar som det ska. Man får en oönskad överreaktion i kroppens immunförsvar. Immunsystemet reagerar då på ämnen som normalt inte skall besvära oss och startar krig”i kroppen. Kroppens försvarsceller vill bekämpa dem på samma sätt som bakterier och virus, dessa ämnen kallas allergener. Det är en ärftlig, genetisk felprogrammering som gör att immunsystemet reagerar oväntat. Vid en allergi bildas “allergiantikroppar” (IgE, immungloubin E) mot ett speciellt ämne. Nästa gång allergikern kommer i kontakt med detta ämne startar en reaktion i kroppen, som visar sig i form av allergiska besvär. Man kan vara allergisk mot enbart ett ämne eller mot många olika saker.
Överkänslighet
Kan definieras som ett tillstånd där känsligheten för vanliga ämnen är sjukligt förhöjda i ett eller flera organ i kroppen. En överkänslig person kan reagera precis som en allergiker med symtom som t ex nässelfeber, hösnuva och astma men här är inte immunsystemet inblandat.
Intolerans
Intolerans betyder att kroppen inte tolererar ett specifikt ämne. De vanligaste typerna av intolerans är glutenintolerans och laktosintolerans.
Vad händer vid en allergisk reaktion ?
När ett allergiframkallande ämne kommer in i kroppen fångas det in av IgE-antikroppar. IgEantikroppama sitter bl. a. fast på ytan av s.k. mastceller. Det är celler som finns i huden och slemhinnorna, t.ex. i näsan och luftrören. Det allergiframkallande ämnet får som effekt att ytan på mastcellema går sönder och mastcellemas innehåll av olika ämnen som t.ex. histamin och leukotriener strömmar ut ur mastcellen. Dessa ämnen ger akut symtom inom några minuter. Även andra celler i immunförsvaret aktiveras. De bidrar till att upprätthålla den inflammation som hela tiden finns vid astma och andra allergiska sjukdomar.
Histamin finns i många av kroppens celler. Histamin frisätts så snart en skada drabbar dem. Histamin vidgar blodkärl och verkar sammandragande på glatt muskulatur. Dess kärlvidgande effekt kan ge nässelutslag och histaminets sammandragande effekt på luftrörsmuskulaturen orsakar astmaattacker.
Anafylatisk chock
Är en intensiv allergisk allmänreaktion som kan inträffa när en mycket allergisk person ätit eller på annat sätt fått i sig något han eller hon inte tål. Det är ett livshotande tillstånd som kräver snar läkarvård. Reaktionen kan vara mycket häftig redan inom någon minut och yttra sig som svår klåda, illamående, andningsbesvär, blodtrycksfall och cirkulationsrubbningar. Det är ganska ovanligt men kan utlösas av bl.a. livsmedel, speciellt jordnötter och fisk men även av allergen som inandats om dosen är tillräckligt stor.
Vad är hyposensibilisering ?
Hyposensibilisering är en behandlingsmetod som ökar motståndskraft mot det eller de allergener som man är allergisk mot. Allergenet tillförs kroppen i successivt högre doser i form av injektioner i underhuden. Dessa extrakt är framställda av naturligt material ex. från biets eller getingens gift. Genom injektioner stimuleras kroppen till att öka toleransen mot allergenet i fråga.
Tröskelvärde
Tröskelvärdet är den mängd allergen som behövs för att utlösa en reaktion. Det varierar med belastningen i övrigt. Detta värde kan jämföras med den ’sista droppen som får ett glas att rinna över’. Olika människor har olika tröskelvärden.
Allergierna ökar
Allergi och annan överkänslighet har de senaste årtiondena ökat kraftigt och tillhör nu våra stora folksjukdomar. Flera faktorer samverkar vid utveckling av allergi, b l a ärftlighet, kontakt med allergi framkallande ämnen och andra föroreningar i inom och utomhusmiljön.
Stora förändringar av vår inomhusmiljö har skett sedan 70-talet då vi började täta våra hus utan att säkra en tillräcklig ventilation. Detta har medfört att fukt och föroreningar har ökat i våra bostäder. Dessutom vistas vi numera mycket större tid inomhus. Inomhusluftens kvalité bestäms av föroreningar i uteluften samt föroreningar och fukt från exempelvis tobaksrökning, städning, bad och matlagning. Föroreningar som frigörs från byggnadsmaterial och inventarier bidrar också. Personer med allergi och annan överkänslighet påverkas i högre grad än andra av föroreningar i inomhusmiljön.
Allergisanering är en viktig del i behandlingen av allergi. Därför är det bra att ha kunskap om de ämnen i omgivningen som är allergiframkallande, samt hur man sanerar för dessa. Tobaksrök är den vanligaste föroreningskällan i inomhusmiljö. Vid förbränning av en cigarett produceras flera tusen olika ämnen som sedan sprids i luften därav många som har betydelse för utvecklingen av astma och allergi.
Barn och allergi
Man ärver mer eller mindre starka anlag att utveckla allergi. Arvsanlaget avgör därmed inte vilken allergi man kommer att få. Men miljön spelar en stor roll, de som har anlag för allergi behöver mindre kontakt med allergiframkallande ämnen.
De flesta allergier debuterar i barndomen. Tyvärr blir allt fler barn allergiska. Idag räknar man med att minst 30 % av barnen i mellanstadiet är allergiska. Varför? Många orsaker samverkar. Barnen idag möter mycket fler olika ämnen både i mat och miljö. Det största ansvaret vilar på oss vuxna. Vi utsätter barnen för hälsofaror som avgaser, sjuka hus med mögel och damm och inte minst tobaksröken. Det är bevisat att barn från familjer som röker löper tre gånger högre risk att få astmatisk bronkit och två gånger så stor risk att utveckla astma, som barn från rökfria hem. Det är alla vuxnas ansvar att inte utsätta barnen för dessa risker! Barnen har rätt till en miljö där de får vara friska. Det är ju ganska självklart, för visst vill vi väl skydda det käraste vi har ?
I Sundsvall på barnmottagningen gjorde man allergitester på barn och de vanligaste orsakerna till allergi bland dessa barn var;
71 % Djurallergi
69 % Pollenallergi
14 % Mögelallergi
02 % Kvalsterallergi
Arv och miljö
Både arv och miljö har betydelse för om ett barn kommer att utveckla allergi. Att ärftligheten spelar stor roll för uppkomsten av allergi är sedan länge känt. Hur stor risken är att barnen drabbas av allergi beror på hur många familjemedlemmar som har allergi men också på hur svår allergi släktingar har och om de har allergi i ett eller flera organ. Vårt immunförsvar producerar en speciell typ av antikroppar som kallas IgE-antikroppar. Normalt sett produceras de i ytterst små mängder.
Om ingen av föräldrarna är atopiska (har allergiska besvär) är det 13 % chans att barnet får allergi. Om båda föräldrarna är atopiska (av olika typ), är risken för barnet att få besvär 43 %. Om båda föräldrarna har samma atopiska besvär kan barnet få besvär i 75 % av fallen.
Det är dock inte säkert att man får samma allergi som föräldrarna, även om man oftast ärver moderns allergi. Husdjur i hemmet och framförallt passiv rökning är sådant som oftast utlöser allergi hos barn. Oftast är det när barnets immunförsvar är nedsatt efter långvariga infektioner som allergin debuterar. Långvarig kontakt med allergiframkallande ämnen ökar risken att utveckla allergi.
Att ha allergiska barn
Den som har ett allergiskt barn får ofta vara beredd att kämpa. Mot människors fördomar, oförstånd och inte allra minst mot en del läkares okunskap och nonchalans. Föräldrarna måste vara barnens riddare, som kämpar för att få tillgång till anpassad barnomsorg, rätt kost i skolan osv. Samtidigt ska barnet inte överbeskyddas, utan leva ett så normalt liv som möjligt.
Minska risken för allergi hos barnen
Mycket tyder på att man kan förhindra el. fördröja utvecklingen av allergi hos barnen genom förebyggande åtgärder såsom :
Rökfri miljö
Inga pälsdjur i hemmet
Lättstädat och välventilerat hemma
Undvika mjölk, ägg, nötter och jordnötter under amningen.
Ägg, fisk, apelsin bör inte ges till barn under första året
Viss försiktighet bör iakttas då man ger tomater, jordgubbar
Amning
Modersmjölken bidrar till tarmslemhinnans mognad och innehåller även skyddsfaktorer mot bakterier. Man har tidigare trott att amningen har varit förebyggande mot allergier och uppmanat blivande mammor att amma länge, men nya rön visar på att det snarare är tvärtom. Ty barnllergier ökar trots att ammandet blivit vanligare de senaste åren. Vid studier har det visat sig att mammor som själva var allergiska hade lägre halter av fettsyran N3 som finns i fisk, än friska mammor. Man anser då att barn som fick bröstmjölk med låga mängder N3 ökade risken för att få allergi. Orsaken till låg halt av fettsyran är okänd men man tror att det handlar om problem med den biokemiska processen i kroppen, inte huruvida man äter fisk
De vanligaste symptomen vid “allergi”
Eksem
Eksem är benämningen på en speciell typ av inflammation i huden. Det är en hudsjukdom som ger rodnad och kliande utslag, ibland små knottror och blåsor. När man haft eksem länge blir huden förtjockad, torr och fjällande. De flesta eksem läker eller minskar i intensitet med tiden. Eksem kan uppträda i ansikte, knäväck, armveck, vrister, handleder osv. Det finns stor risk att barn med eksem utvecklar allergier.
Kontakseksem
Är en inflammation som beror på yttre faktorer. Bakgrunden till kontakteksem kan vara slitage, allergi eller en kombination av dessa båda faktorer. Är slitage huvudorsak kallas det irritativt kontakseksem. Är det allergi kallas det allergiskt kontakteksem.
Irritativt kontakteksem
Uppstår då homlager skadas genom mekaniskt slitage, påverkan av kemikalier (tvättmedel, lösningsmedel), kyla eller värmestrålning. Ett handeksem beror oftast på skada och vanlig bland frisörer, vårdyrken och metallarbeten mm.
Allergiskt kontakseksem
Uppstår genom kontakt med allergiframkallande ämnen som finns i vår omgivning. Vårt immunsystem accepterar inte längre ämnet, det betraktas plötsligt som främmande. Vid kontakt med ämnet uppstår ett kliande eksem. Kroniska handeksem beror oftast på kontaktallergi. Kontakseksem kan vem som helst få som utsätts för långvarig kontakt med allergi fram kallande ämnen ex. nickel ,krom, pariymämnen, gummi och konserveringsämnen.
Atopisk eksem
Kallas även böjveckseksem eller barnksem. Det beror på inre faktorer och huden är extra ömtålig. Atopi innebär ett arv att lätt utveckla allergisk astma, hösnuva och atopiskt eksem.
Hösnuva
Detta är den allra vanligaste formen av allergi och annan överkänslighet. Orsakas av en allergisk inflammation i näsans och ögonens slemhinnor. Den kan vara säsongsbunden eller perenn s.k. året runt snuva. Hösnuva orsakas så gott som helt av pollen medan den perenna kan bero på allergen i miljön som finns året runt som t ex kvalster och djurlämningar.
Nässelutslag
Är väl avgränsande kliande svullnader i huden s.k. kvaddar som bildas efter att den allergiske personen har ätit livsmedel som han el. hon är känslig för. Nässelutslag orsakas av att vissa ämnen frisätts i huden, den viktigaste substansen är histamin som frisätts från bl.a. mastceller. När histaminet frigörs ökar läckage av plasma genom blodkärlen och ger på så sätt upphov till svullnad, rodnad och klåda. Nässelutslag kan vara akut eller kronisk, allergisk eller icke allergisk och vissa typer förorsakas av kyla, varma och ljus.
Vad är Astma ?
Själva ordet astma betyder andnöd. Astma orsakas av inflammation i de stora och små luftröret, det är en kronisk inflammation. Astma ger attacker av andnöd som beror på att luftrörens muskler drar ihop sig, slemhinnan svullnar och det bildas segt slem i luftrören. Det gör att det blir svårt att andas ut dvs. att tömma lungorna på luft. Ett pipande och väsande biljud vid andning kan man ibland höra men det är inte alltid det går att höra. Framförallt när man kommer till en läkare som skall lyssna så är man oftast lugn, man anstränger sig inte eller har suttit i ett väntrum och varvat ner så läkaren kanske inte hör något pipljud. Det är lättare att höra om man anstränger sig. Astma kan också yttra sig som hosta. Det typiska för sjukdomen är att lufthindren varierar. Ibland känner astmatikern av sjukdomen men ibland känner hon/han sig helt frisk. Det händer också att astmatikern “vänjer sig” vid att ha lite astmabesvår utan att inse att det kan bli bättre. Detta är något man vill undvika eftersom att det kan leda till komplikationer i form av kroniska skador på luftrören. Det är viktigt att behandla astman så att motståndet för luften blir så litet som möjligt.
Astma hos barn och ungdom är oftast av allergisk typ medan allergi är ovanligare hos vuxna astmatiker. Vid allergi har kroppen bildat antikroppar mot ett el. flera ämnen som den kommit i kontakt med. Exempel på allergen är pollen från ex. björk, timotej och gråbo, pälsdjur som hund, katt och häst samt kvalster.
Varför får man astma ?
Hur astma uppstår vet man inte säkert. Ärftligheten för astma el. allergi spelar en stor roll, men även den miljö vi lever i har stor betydelse. Bland barn är det vanligare bland pojkar än hos flickor, men hos vuxna finns det ingen skillnad mellan män och kvinnor. Akuta besvär kan utlösas av att du kommer i kontakt med någonting du är allergisk mot ex. pälsdjur, kvalster el. av förkylningsvirus. Luftvägsretande ämnen som tobaksrök och starka dofter kan också utlösa besvär. Många får också besvär vid kroppsaktivitet och vid kall eller fuktig väderlek. Vissa småbarn får astma endast i samband med förkylningar, och har de barnen själv ingen allergi eller någon i familjen är chansen stor att man blir symptomfri. Det är också viktigt att man håller konditionen uppe genom att idrotta, simma, cykla eller träna på något annat sätt.
Inflammation är en viktig orsak till astma besvären. Inflammationen uppstår genom att vävnad på något sätt skadas. Skadan kan uppkomma genom en infektion på kemisk väg (inandning av retande ämnen), genom en allergisk reaktion osv. Inflammationen gör att flera olika ämnen frisätts från speciella celler i luftvägarna. Andningssvårigheter vid astma beror alltså på att luftrörens diameter minskar som en följd av sammandragning i luftvägsmuskulaturen. Till detta kommer svullnad i slemhinnan och en ökad slembildning som ’stjäl’ utrymme i luftrören och gör det ytterligare svårare för luften att passera.
Olika typer av astma
Exogen astma, allergi
Uppkommer av yttre orsaker, 30 % av patienter har denna form.
Förekommer framförallt hos barn och ungdomar.
Allergisk astma börjar oftast i barndomen.
Av samtliga med allergisk astma har 30 % symtom redan under de första två levnadsåren, 80 % utvecklar sjukdomen före skolåldern.
Endogen astma
Uppstående av inre orsaker i kroppen.
70 % av astma fallen utgörs av denna.
Utlöses av infektioner.
Utlöses av luftföroreningar, klimatfaktorer, fysisk aktivitet, psykiska faktorer (oro, stress).
Den allergiska reaktionen vid astma kan delas upp i en snabb reaktion och en långsam reaktion.
Den snabba rektionen
Inträffar inom 20 min efter kontakt med ett allergen, med luftrörsförträngning som följd när man andas in allergen beror till största delen på en sammandragning av den glatta luftvägsmuskulaturen.
Den långsamma reaktionen
Har dessutom inslag av slemhinnesvullnad och slembildning.
Astmatisk Bronkit
Är en allvarlig luftvägsinfektion med astmaliknande symtom som drabbar främst spädbarn, men även äldre. Barn som fortfarande har anfall vid 18 månaders ålder drabbas oftare av astma senare under barndomen. De äldre som drabbas är nästan uteslutande rökare.
Astma hos vuxna – icke allergisk astma
Hos äldre astmatiker är det bara i 30 % av fallen man hittar en allergi som orsak till astman. I de övriga fallen talar man om icke allergisk astma el. irritations astma. Typiskt för astma sjukdomen är att luftvägarna har en ökad känslighet för irritation. Detta innebär att många olika typer av irritation i luftvägarna kan orsaka astmabesvär. Luftvägsinfektion, ansträngning, inandning av kall och fuktig luft, starka dofter och stress är ex. på sådant som kan ge andningsbesvär även hos den som inte är allergisk.
Man kan inte vara allergisk mot t ex kall luft el. ansträngning. Alla astmatiker reagerar mer el. mindre på denna typ av retning. Astmatiker har ofta besvär nattetid, speciellt under perioder då astman är på väg att försämras. Varför astmabesvaren ökar under natten eller under morgontimmarna vet man inte. Vissa läkemedel kan ge svåra astmasymtom. Dessa astmasymtom är inte beroende på en allergisk reaktion. En astmapatient måste alltid tänka på att läkemedel kan orsaka astmaanfall. Vid minsta osäkerhet om medicinering med t.ex. värktabletter skall man fråga sin läkare.
Växer barnastma bort?
Det sägs ofta att astma hos barn är en sjukdom som “växer bort”. Det är bara delvis sant. Ibland försvinner visserligen astman av sig själv, framför allt i puberteten. Hos många patienter fortsätter den obehandlade astman att ge mer eller mindre påtaglig symtom under hela uppväxten och lång tid in i vuxen ålder. Det gäller därför att så tidigt som möjligt förhindra symtom eller minska deras styrka. Man har nu stora möjligheter att behandla astma och därmed hindra att bestående lungskador uppstår hos den växande individen. Alla möjligheter till behandling bör utnyttjas. Någon “undermedicin” finns tyvärr ännu inte. Utredning och behandling kan ibland tyckas tidsödande och besvärlig för barn och föräldrar. Erfarenheten visar att det är värt mödan. En framgångsrik behandling kräver att föräldrarna medverkar aktivt och det gäller inte minst att de går in för att genomföra den viktiga saneringen av miljön.
Läkemedel vid astma
Eftersom andningsvårigheter vid astma har flera olika orsaker måste behandlingen rikta sig mot flera mål. Inflammation i luftvägsslemhinnan är en viktig orsak till astma. Genom att behandla inflammationen minskar man svullnaden i slemhinnan och dessutom minskar retbarheten i luftvägarna.
Som förebyggande behandling vid astma har inflammationsdämpningen stor betydelse. Det viktigaste medicinerna vid astma är kortisen som i första hand inhaleras. Dessa läkemedel har inte någon omedelbar effekt vid akuta astmaanfall de verkar endast förebyggande. Vid ett akut astmaanfall skall man använda luftrörsvidgande läkemedel istället, om dessa inte hjälper kan man behöva en behandling med kortisontabletter under någon el. några veckor. Luftrörsvidgande läkemedel verkar genom att stimulera små mottagarenheter så kallade B-receptorer på muskelcellerna i luftrören. Stimuleringen av B-receptorema gör att muskulaturen slappnar av, luftrören vidgas och andnigen blir lättare.
Man kan även vidga luftrören genom att blockera de nervimpulser som drar ihop luftvägsmuskulaturen, ett läkemedel som verkar på detta sätt ar Ipratropiumbromid.
Hosta vid astma beror ofta på att astman inte är tillräckligt behandlad och skall i första hand ehandlas med inflammationsdämpande el. luftrörsvidgande läkemedel. Vanliga hostmediciner har sällan eller aldrig någon plats i behandling av astma. Slembildningen vid astma minskar vid kortisonbehandling. I övrigt finns ingen bra behandling som riktar sig mot just slemmet. “Slemlösande” läkemedel har troligen ingen effekt vid astma.
Tester för se vad man tål
Pricktest :
En liten droppe av ett allergen droppas på huden, som sedan punkteras med att litet stick. Droppen torkas av och efter ca 15 min ser man om någon reaktion uppstått, i form av svullnad rodnad och eller kläda. Detta visar att testpersonen inte tål ämnet. 15-20 ämnen brukar testas vid samma tillfälle.
Lapptest :
Används för att testa kontaktallergier. En droppe av att allergen sätts på huden och täcks med att plåster. Efter två dygn läser man av om någon allergisk reaktion uppstått, och efter ytterligare ett dygn gör man en ny kontroll.
Interkutantest :
Allergenet sprutas in under huden.
Provokationstest :
Ett prov som utförs av specialister. Man utsätter den allergiske för en liten mängd av det misstänkta allergenet under övervakning och mäter reaktionen.
Blodprov :
Tas för att kontrollera om det finns allergiantikroppar i blodet. Man kan göra en allmän test som bevisar att det är allergi och inte överkänslighet eller ett specifikt test där man får reda på vilka ämnen det gäller.
Fakta om olika Allergener
Lövträdspollen
Björkpollen står för ca. 90 % av alla säsongsbundna allergibesvär. De flesta som har en björkpollen allergi reagerar även på pollen från al, hassel, bok och ek eftersom dessa har närbesläktade allergen som björk. Är man lövträdsallergisk kan man också vara så kallad paraallergisk vilket innebär att man kan reagera med klåda i svalget, nässelutslag, lokala svullnader, nästäppa eller astma när man äter nötter, äpplen, stenfrukter, råa morötter och skalar rå potatis mm.
Gräspollen
Gräspollen är efter lövträdspollen den vanligaste orsaken till säsongsbundna allergibesvär. Symtomen uppträder huvudsakligen från midsommartid och 3-5 veckor framåt. Även sädesslagen hör till grässläktet och framförallt råg sprider ut stora mängder pollen. Vass är vårt största gräs och kan ge symtom under sensommaren. Vissa år uteblir dock vassblomningen p.g.a. vårt bistra klimat. Även gräsarterna har gemensamma allergen vilket innebär att i stort sett alla typer av gräs kan ge besvär för en gräspollen allergiker.
Gråbopollen
Gråbo, alster, blåklint, tistel, maskros och prästkrage till hör samtliga gruppen korgblommiga växter. Gråbo som är den enda vindpollinerande växten av dessa sprider mycket stora mängder pollen och kan för vissa utgöra ett allergiproblem på sensommaren. Maskros och prästkrage är insektspollinerande och ger endast besvär vid närkontakt. Besvären vid gråbo allergi är sällan lika uttalande som vid lövträds allergi. Så kallade paraallergiska reaktioner kan uppträda även här och då mot bl.a. beträffande persilja, kamomill och koriander.
Djurallergen
Olika ämnen från djur kan ge allt ifrån lätta till allvarliga allergiska besvär. Ibland kan de vara så lindriga att man inte förstår att det egna husdjuret kan vara orsaken till besvären. Men en ständig kontakt med något man är lite allergisk emot kan förorsaka en kronisk nästäppa eller astma. Hos andra personer kan det räcka med att komma i kontakt med en person som har djurallergen i sina kläder för att få svåra allergiska besvär. Alla som har en allergisk benägenhet riskerar att utveckla allergi mot pälsdjur om ett sådant finns i hemmet. Risken bedöms vara störst under de första levnadsåren. Det skiljer mellan olika djurarter vad som utgör själva allergenet. Vid hund och hästallergen är det ofta “mjäll” som ger upphov till allergiska besvär, hos katter kan det vara saliv eller talg från huden.
Dammkvalster
Husdammskvalster är ett litet spindeldjur som är ungefär en tiondels millimeter stort och ingår som en del i husdammet i många hem. De förekommer mest i sängar men även i stoppade möbler, mattor. I damm på släta golv kan det också förekomma kvalster. Kvalster trivs bäst i en temperatur mellan 27-32 grader och vid en luftfuktighet ända ner emot 45-55 %. Vid uppvärmning i samband med tvätt i 60 grader under 1 timme dör kvalstren liksom vid nedkylning till -28 grader under 6 timmar. Kvalstren trivs bäst i sängen där det är fuktigt, varmt och det finns rikligt med kvalsterföda såsom mjäll ifrån huden. En natts avfall från en person, ett par gram, räcker för att livnära en miljon kvalster. Det är också i sängen som man främst kommer i kontakt med kvalsterallergenet.
Kvalster förekomsten är vanligare efter kusten än i inlandet eftersom luften är fuktigare där och därmed är kvalsterallergi vanligare efter kusten. Förutom vanliga husdammskvalster finns förrådskvalster som lever på vissa svamp och mögelsorter och som kan ge allergiska besvär, främst hos lantbrukare och andra som arbetar med spannmål. Vår strävan efter att bygga energisnåla hus har lett till försämrad ventilation med ökad luftfuktighet och hör inomhustemperatur. Detta har under de senaste decenniet lett till en kraftig ökning av kvalsterförekomst och därmed en femdubbling av antalet kvalsterallergier.
Mögelsvampar
Det finns ett flertal mögelsvampar som kan ge allergi i någon form men sådan allergi är ganska ovanlig. Däremot kan olika ämnen från mögel verka allmänt irriterande på slemhinnor och orsaka besvär från ögon och luftvägar som kan misstolkas som allergiska. De mögelarter som anses ha störst betydelse vid luftvägssjukdomar är Cladosporium och Aspergillus. Cladosporium är ett av de vanligaste utomhusmöglen och dess sporer kan påvisas i luften framförallt under sensommaren och hösten. Aspergillus är främst ett inomhusmögel.
Bi- och getingallergi
En allergisk reaktion mot bi och/eller getingstick förutsätter att du tidigare blivit stucken, får en förhöjd antikroppsbildning mot komponenter i giftet. Nästa gång man blir stucken binds giftet till IgE-antikroppar som finns på ytan till mastcellerna. Giftet som fäster till IgE antikropparna är i sin tur kopplade till mastceller och detta leder till att mastcellerna frisläpper olika ämnen t.ex. histaminer. En besvärlig allergi är de kraftiga reaktioner som vissa personer får av bi- eller getingstick. I dessa fall kommer allergenet direkt in i blodet och kan ge kraftiga allergiska reaktioner, s.k. anafylatisk reaktion.
Andra allergener
Mindre vanliga som allergener är sojamjöl, kackerlackor, andra insektsallergen, läkemedel, råkaffe, ricinböna, mjöldamm, trädamm, akvarieföda och alger i akvarier.
Vad menas med “sjuka hussjukan” ?
Inomhusluften i våra bostäder och på arbetsplatser är en trolig orsak till att allergi och annan överkänslighet ökar. Vi tillbringar största delen av vår tid inomhus. Våra hus är för täta och det ökar riskerna för fukt. Då växer och ‘triv’ dammkvalster och mögelsvampar. Symtom som trötthet, huvudvärk, illamående, yrsel eller koncentrationssvårigheter är vanliga liksom slemhinnesymtom från ögon, näsa, hals och från luftrören. Det kan också förekomma hudsymtom såsom torr, kliande rodnad hud i ansiktet och på händerna. Typiskt är att symtomen uppträder efter en tid i en viss miljö och försvinner så småningom när man lämnat byggnaden.
Celiaki – glutenintolerans
Celiaki innebär att man ar överkänslig mot gluten. Det är ett äggviteämnen som finns i de fyra sädesslagen vete, råg, kom och havre. Vanlig symtom hos barn kan vara Diarré, förstoppning och kräkningar, humörförändringar i form av trötthet och irritation samt stor uppsvälld buk förekommer.
Dominerande symtom hos vuxna
Oförklarbar trötthet, viktminskning, mineral- och vitaminbrist t ex järn och folsyrabrist. Många vuxna har haft besvär i flera år vilka feltolkas som nervösa tarmrubbningar.
Ställa diagnos
För att ställa diagnos tar man vid en biopsi eller gastroskopi, en ytlig provbit av tunntarmens slemhinna. Provet undersöks i mikroskop. Vid celiaki är tarmslemhinnan svullen och skadad. Det är viktigt att man innan undersökningen inte själv experimenterar med glutenfri kost.
Behandling
Glutenfrikost, maten får inte innehålla vete, råg, kom eller havre. Med den behandlingen blir tarmslemhinnan normal och symtomen upphör. Den glutenfria kosten skall alltid vara helt glutenfri och sjukdomen kan inte växa bort.
Dermatitis herpetiformis
Är en kronisk hudsjukdom med starkt kliande bläsor på rodnad hud – ofta på armbågar, knän, skuldror och skinkor. Den är förknippad med en glutenkänslig tunntarm och kan ge samma symtom som vid celiaki. Behandlingen består av glutenfrikost och viss medicinering som gör att både hud och tarm läks.
Laktos – Intolerans
Den vanligaste matspjälkningsmbbningen i vårt land och också i många andra länder är laktosintolerans. Laktosintolerans har inget med allergi att göra. Man kan bli allergisk mot mjölk, men detta är en helt annan typ av åkomma. Laktosintolerans är en mycket vanlig orsak till magbesvär, luftbesvär och diarré. Sjukdomen är desto bättre helt ofarlig och dessutom lätt att behandla.
Historik
Laktosintolerans är ovanlig hos de folkslag som idkat kreatur skötsel och använt mjölk i tusentals år. I själva verket är det så att förekomsten av laktosintolerans är ett mått på hur länge mjölken har ingått i dieten. Man kan föreställa sig att det skett ett visst urval under seklernas gång, de som tålt mjölk brahar mått bra, och skaffat sig stora familjer med många barn som också tålt mjölk bra och skaffat sig stora familjer … och så vidare. I de nordiska länderna är laktosintoleransen därmed av förståeliga skäl mindre vanliga än i många andra länder. I länder där man inte använder mjölk, är andelen med laktosintolerans nästan 100%. Ser man på olika folkgrupper finner man att laktosintoleransen är väldigt varierande.
Finländare som är finskspråkiga, 17 %
Samer, 25-60 %
Finlandssvenskar, 8 %
Svenskar (i Sverige) 3-5 %
Estlåndare, 20-30 %
Japaner, 90-100 %
Symtom
Kan vara magknip, utspänd mage, ökad gasbildning eller diarré efter mjölkintag. En person med laktosintolerans saknar förmågan att spjälka mjölksocker och då kan denna inte sugas upp genom tunntarmens slemhinna, utan den kommer osmält till tjocktarmen. Där kommer mjölksockret att utgöra näring för bakterierna i tarmen, man får ett jäsningstillstånd som gör tarminnehållet surt och irriterande med diarré som följd och det bildas en del gaser, vilket ger luftbesvär.Mjölksockret orsakar alltså besvär men skadar inte några av de inre organen. En person med laktos intolerans som misstag dricker mjölk får alltså inte någon som helst bestående skada av detta. I detta avseende skiljer sig laktosintoleransen klart från t ex celiaki.
Diagnos
Det är lätt att själv undersöka om man har laktosintolerans. Om man har besvär av ovanstående typ så lindras besvären avsevärt med ett par veckors laktosfri kost för att återkomma då man sedan dricker mjölk i större mängd igen. Laktosintolerans är relativt det är få människor som har så svår laktosintolerans att de inte kan dricka ett enda glas mjölk per dag.
Om man vill ha “svart på vitt” gör man en laktosbelastning dvs man ger en viss mängd laktos upplöst i vatten och följer med hur blodsockret stiger. I normala fall borde blodsockret stiga med 1.6 enh, och området mellan 1,1 och 1,6 är gränsfall. Ifall blodsockret stiger med under 1,0 är laktosintoleransen uppenbar. En laktosbelastning kan också göras så att man efter intag av laktos mäter vätemängden i utandningsluften några gånger under två timmars tid.Om laktosbelastningen är avvikande betyder inte detta nödvändigtvis att mjölken helt och hållet skall bort från dieten. Endast var annan av de som har avvikande laktosbelastning får symtom av mjölk.
Små mängder laktos finns i många produkter blå några läkemedel eftersom laktos fungerar som ett konserveringsmedel i dessa sammanhang. Den mängd som kan finnas i entablett är dock så otroligt liten att det nog är sannolikt att denna skulle kunna ge några som helst besvär.
Skyddar laktosintolerans mot cancer?
Ingenting är så ont att det inte har något gott med sig. Det finns nämligen vissa tecken på att laktosintolerans skyddar mot cancer i tjocktarmen. Det är nämligen så att det finns en del cancerframkallande ämnen i tarminnehållet, har man ofta en viss diarrétendens, tarmen fungerar snabbt och kontakttiden mellan de skadliga ämnena och tarmens slemhinna blir kort. Man vet att i Finland har fler laktosintoleranta än i Sverige och Danmark och klart mindre tjocktarmscancer. Finns här ett orsakssammanhang ?
Följdsjukdomar
Laktosintolerans orsakar inga följdsjukdomar. Den ända allvarliga följdsjukdomen är faktiskt en följd av behandlingen och inte av sjukdomen. Ifall man håller en alltför noggrann diet och lämnar bort precis alla mjölkprodukter har man en viss risk att på äldre dagar drabbas av urkalkning av skelettet.
Man skiljer på tre typer av laktosintolerans :
Medfödd
Är sällsynt, barnet reagerar då redan på mjölksockret i bröstmjölken.
Primär
Finns hos några procent av befolkningen, tarmslemhinnan är då normal men läktas aktiviteten år nedsatt.
Sekundär
Kan uppkomma i samband med medicinering, tarminfektion eller tarmskada som vid glutenintolerans. Den här formen av laktosintolerans innebär en tillfälligt minskad förmåga att bryta ner mjölksocker. Den är ofta övergående men kan hos vissa övergå till en primär laktosintolerans.
Behandling
Utesluta komjölk ur kosten. En del tål en viss mängd mjölksocker och då räcker det med att minska konsumtionen av mjölk.
Komjölksprotein intolerans
I komjölken finns över 25 äggviteämnen (proteiner), som man på olika sätt kan reagera på. Vid denna intolerans föreligger oftast överkänslighet mot två eller flera proteiner. Det är en icke-immunologisk reaktion. Av alla barn som föds varje år är det ca. 2-3 % som definieras som komjölks- proteinintolerans.
Symtom
Uppträder framförallt i spädbarnsålder, då barnet övergår från modersmjölk till komjölkshaltig kost. Barnet reagerar med krakningar, diarré, kolik, dålig vikt uppgång, nässelfeber, eksem och tom allergisk chock. Symtom som debuterar inom 1-2 timmar är i allmänhet uttryck för en snabb allergisk reaktion med positivt pricktest och specifikt IgE i serum. Andra får smygande symtom efter många timmar, dagar eller veckor. De har inga tecken på snabb allergisk reaktion, de har komjölksintolerans.
Diagnos
Ställs genom att man på läkares inrådan utesluter mjölken ur kosten och sedan gradvis tillsätter den igen. Återkommer då besvären anses diagnosen fastställd.
Behandling
Är att utesluta komjölken ur kosten. Överkänsligheten växer vanligtvis bort, efter 2 års ålder tål de flesta barn mjölk igen, i enstaka fall kvarstår överkänsligheten.
Komjölksallergi
Här reagerar man också på något eller några av de olika proteiner som finns i komjölken. Skillnaden är att symtomen debuterar inom 1-2 timmar och är i allmänhet uttryck för en snabb allergisk reaktion med positivt pricktest och specifikt IgE i serum.
Diagnos
Allergin kan påvisas med dropptest, en droppe mjölk på huden. Visar dropptestet negativt görs ett pricktest men mjölk (Soluprick) eller specifikt IgE i serum. Det finns inget enkelt, enskilt laboratorietest som är diagnostiskt för de olika komjölks allergierna/intoleranserna. Därför skall diagnos ställas mot bakgrund av kontrollerade och väldefinierade eliminations- och komjölksprovokations undersökningar.
Behandling
Total elimination är den behandling som skall komma ifråga. Vid IgE-medierad komjölksproteinallergi kan även mycket små mängder komjölk orsaka svåra symtom.
Skrivet av W. Hansen
