NÅGRA OLIKA PEDAGOGISKA MODELLER
INNEHÅLLSMODELL – PROCESS
För att undervisning skall ge ett bra resultat bör man tänka igenom viktiga delmoment i läroprocessen. Uppgifter bör analyseras och ges ett innehåll. Man bestämmer vad som skall diskuteras. Man väljer hur man skall diskutera. Under processens gång kommer man fram till resultat. Gruppens känslor beträffande uppgiften bör också beaktas och understödjas.
Periodiska systemet
Sedan urminnes tider har 9 grundämnen varit kända, nämligen metallerna: guld, silver, koppar, bly, tenn, järn, kvicksilver och icke-metallerna: kol, svavel. Under medeltiden utökades antalet till 13 genom upptäckten av zink, arsenik, antimon och vismut. Fram till och med 1700-talet använde man himlakropparnas tecken för att beteckna grundämnen. Jacob Berzelius (1779-1848) har betytt lika mycket för kemin som Linné betytt för botaniken genom att han i sin bok "Lärobok i kemien" införde de kemiska symbolerna för grundämnena. Under 1700- och 1800-talet upptäckte man att vissa grundämnen hade likartade egenskaper. På den tiden visste man inte hur atomer är uppbyggda.
PROTEINER
Proteiner tillhör de viktigaste byggnadsmaterialen i naturen. De bygger upp muskler, senor, hud, ben och hår. Även enzymer är proteiner. Enzymer katalyserar flertalet reaktioner i vår kropp. Proteiner är uppbyggda av aminosyror. Alla aminosyror som ingår i proteiner har minst en karboxyl-syragrupp och en aminogrupp. De funktionella grupperna är bundna till samma kolatom, sk alfa-aminosyror. Aminosyrorna innehåller både en bas, NH2-gruppen och en syra, karboxylgruppen. De är alltså amfolyter. För varje aminosyra finns två isomera former som är varandras spegelbild. De kallas D- och L-aminosyror.
