Några fakta om Stora hjärnan och inlärning
Hjärnan indelas i framhjärna, mitthjärna och bakhjärna. I framhjärnan ingår de båda hemisfärerna, thalamus, hypothalamus och det limbiska systemet.
Mitthjärnan består av övre delen av hjärnstammen. Bakhjärnan omfattar lillhjärnan, bryggan och förlängda märgen. Hjärnan är även uppdelad i två hjärnhalvor.
Stora hjärnan kan även indelas i fyra avdelningar, lober: pannlob, hjässlob, tinninglob och nacklob. Hjärnan har cirka 50-100 miljarder nervceller.
Funktionsmässigt kan man indela hjärnan i tre ‘nivåer’. Den äldsta delen, ‘reptilhjärnan’ kontrollerar livsviktiga funktioner som andning och hjärtrytm, födointag, sexualitet, revirinstinkt och stressresponsen ‘flykt eller försvar’. Nästa nivå, det limbiska systemet, filtrerar inkommande sinnesimpulser och har centra för känslor och även för vår förmåga till inlärning. Den yttersta, ytliga delen, hjärnbarken har centra för till exempel syn, hörsel, rörelse och känsel och abstrakt tänkande.
Uppgift 1: Skriv namn på del 10-20 på den högra bilden.
Uppgift 2: Nämn någon hjärndel som har att göra med inlärning.
HJÄRNBARKEN
Hjärnbarken är en levande vävnad, som består av ett tunt veckat lager av grå hjärnsubstans. Den innehåller ca 8 miljarder aktiva nervceller, vilka allihop ryms på ett område som inte är tjockare än en skosula och har en yta på 0,5 m2 . Hjärnbarken gallrar, sorterar, samordnar, organiserar och presenterar den information som vi uppfattar som synintryck, ljud, tankar, känslor och minnen. Stora fåror delar upp hjärnans ytor i fyra olika områder. De två huvudfårorna bildar viktiga gränsmärken på hjärnans yta och begränsar bl.a. hjärnbarkens fyra lober: pannlob, hjässlob, tinninglob och nacklob.
Vi människor är utrustade så att vi kan springa, hoppa, klättra, men också utföra fina och komplicerade uppgifter. Den motoriska hjärnbarken är huvudcentrum för planering, igångsättande och utförande av alla kroppens rörelser. Det finns två motoriska barkområden, ett i varje hemisfär. Vart och ett av dessa kontrollerar rörelserna på motsatta siden av kroppen eftersom de nervtrådar, som leder impulserna därifrån korsas i hjärnstammen, innan de går ut i ryggmärgen. De motoriska områdena utgörs av två ‘band’. Här samlas information om planering och styrning av rörelser som sänds ut via de motoriska nervbanorna. Ju finare och mer precisa rörelser desto större antal celler behövs i den motoriska barken.
Uppgift 3: Beskriv kortfattat hjärnbarkens uppgifter.
LOBERNA
Pannloben är störst och har den mest komlicerade funktionen. Dess främsta uppgift är medveten kontroll. Den anses vara säte för de högsta formerna av tankeverksamhet och präglar också vår personlighet och intelligens.
I Hjässloben finns centra för kontroll av känsel och motorik. Känselcentrum och rörelsecentrum mottager sinnesintryck, bearbetar dessa och kan sedan skicka impulser till andra delar av hjärnan, bland annat till lilla hjärnan och till muskler via ryggmärgen.
Nackloben ligger baktill i hjärnan och är den minsta loben. Till nackloben sänds alla intryck och bilder som tas emot av ögonen, där de registeras som synupplevelser. Om man skadar detta område kan det leda till svår synnedsättning eller blindhet.
Tinningloberna ligger på båda sidor om storhjärnan. Där registreras hörselintrycken. Båda öronen är representerade i varje tinninglobs hörselområde. Skadas endast en tinningslob påverkas inte hela hörseln till skillnad från nacklobens syncentra.
Uppgift 4: Rita skiss över hjärnlober och ange sinnescentra .
Uppgift 5: Hur påverkas inlärning vid skada i pannlobens hjärnbark?
LIMBISKA SYSTEMET
Det limbiska systemet är gåtfull i många olika avseenden. Dess funktion kan liknas med det Sigmund Freud kallade, det undermedvetna.
Trots att det limbiska systemet är väldigt primitivt uppbyggt har det mycket omfattande uppgifter och deltar i många olikartade funktioner som sinnesrörelser, uppmärksamhet, minne och inlärning.
Det limbiska systemet utgörs av två stycken system, ett på vardera sidan om hjärnan. Detta system ligger djupt inne i tinningloberna. Varje system bildar en ring runt hjärnstammen. Hippocampus, fornis och gyrus hippocampus bildar tillsammans den undre bågen och gyrus cingulatus bildar ensam den övre. I främre partiet verkar septum, amygdalum och mamillarkroppar. Inne i ringen kan man hitta de främre thalamuskärnorna. Mellan dessa organ finns nerv- och biokemiska förbindelser som sammanbinder med högre och lägre områden av hjärnan. Det är fortfarande oklart hur dessa banor fungerar. En sak som man är säker på är att genom förbindelser inom det limbiska systemet och hjärnstammens nedre områden kan vi hålla oss alerta och känslomässigt balanserade.
Den undre delen av den limbiska ringen har till uppgift att sköta näringsupptag, aggression, flykt och sexuella aktiviteter. Elektrisk stimulering av denna del kan leda till ett kraftigt känslotillstånd som överenstämmer med normala känslor, men lusten till att överföra känslan till ett annat objekt saknas. Övre ringdelens främsta och speciella betydelse är att den styr attityder och sinnestillstånd som främjar den sociala anpassningen. Om delar av den limbiska ringen avlägsnas eller förstörs kan det leda till långvariga beteenderubbningar. Här ovanför visas en bild över det limbiska systemet.
Uppgift 6: Vilka är delarna (A-G) på figuren ovan?
Uppgift 7: Har limbiska systemet betydelse för inlärning? Hur?
INLÄRNING
Inlärning innebär hur vi varje stund upplever nya saker och lagrar erfarenheter i minnet för framtida bruk. Det är våra tidigare vunna erfarenheter som gör att vi reagerar på ett visst sätt. Genom att studera beteenden och mäta prestationer, kan man förstå inlärningsprocessen.
I början av 1900-talet betraktades inlärning som en form av betingad reflex. Exempel på detta är fysiologen och nobelpristagaren – Ivan Pavlovs teori och försök med hundar. Om till exempel en hund hör en klocka ringa strax innan den utsätts för en lätt elektrisk stöt, som får den att lyfta benet kommer den, när detta upprepats några gånger, att lyfta benet redan vid ljudet av klockan, utan att någon strömstöt följer. Detta är en betingad reflex.
När det gäller människor, har man försökt komma tillrätta med oönskade beteendemönster genom att tillämpa tekniken med betingade reflexer. Man kan till exempel ge alkoholister ett preparat som leder till kraftigt illamående i samband med senare alkoholförtäring. Följden blir att patienterna kommer att förbinda alkohol med illamående, de känner motvilja mot alkohol och ändrar sina dryckesvanor.
Den amerikanske psykologen B.F.Skinner beskrev en annan form av inlärning, som han kallade den instrumentella betingningen. Den skiljer sig från Pavlovs klassiska lära genom att den gäller viljestyrda handlingar och inte reflexhandlingar. Genom att placera råttor i burar, där de kunde få belöning i form av mat om de tryckte en pedal, visade Skinner att beteendet kunde påverkas med hjälp av belöning eller straff, och vilken betydelse motivation hade som pådrivande faktor. Vanligtvis skulle råttan trycka på pedalen när den fick se ett ljus eller hörde ett bestämt ljud och fick som belöning en matbit om den reagerade riktigt. Det visade sig att färdigheter som lärts in på detta sätt inte glömdes bort så lätt. Om maten uteblev kunde råttan trycka på pedalen drygt 50 gånger innan den gav upp.
Skinner försökte förklara mänskligt beteende på samma sätt – Pengar uppfattades till exempel som en stimulerande faktor. Men människans motivation för att lära kan inte förklaras så lätt. Vår intelligens gör sambandet mellan inlärning och beteende till något mer komplicerat än att bara gälla belöning eller straff. Inlärning för dess egen skull förekommer inte bara hos människan utan också hos andra djur.
Förmåga att koncentrera sig och effektivt ställa in det i relation till tidigare erfarenheter är tydligen en viktig faktor vid inlärning. Det limbiska systemet har stor betydelse när det gäller inlärning ty centrat för belöning och straff finns här. Stimuleras inte detta centrum kommer följden bli att man inte kan lära sig saker genom straff och belöning.
Uppgift 8: Skillnad på betingad reflex och instrumentell betingning?
Uppgift 9: Skriv faktorer som har betydelse för bra inlärning.
HITTA LÄNKAR OM HJÄRNAN
Uppgift 10: Sök upp länkar om hjärnan och även om inlärning.
Skriv upp adresserna och spara korta utdrag av webbsidetexter.
Här är en länk som fungerade 2005
http://www.med.harvard.edu/AANLIB/home.html
