FOSTERUTVECKLINGEN HOS MÄNNISKAN
20 timmar efter befruktning
En ny individ har börjat ta form. Spermien har trängt in i äggets cellplasma och närmar sig äggets arvsmassa, från kvinnan. Äggets arvsmassa ligger lagrad i en kärna till likaså spermiens, kopiering av DNA-meddelandet sker och reparation av transportskadade gener. Efter några timmar sker den första celldelningen, vilken sedan fortsätter med tolv till femton timmars mellanrum.

2 dygn – vandringen
Tre dygn efter befruktningen finns ägget fortfarande kvar i äggledaren, och delar sig gång på gång. Muskulaturen i äggledaren drar ihop sig då och då för att föra ägget vidare genom ägg-ledaren. Det finns en spärr mellan äggledarens vidare och smalare del – ringmuskeln, ägget kan ej passera detta. Gulkroppshormonet progesteron får ringmuskeln att slappna av, men det är fortfarande en svårt att ta sig igenom. Passagen tar några timmar.
8 dygn – på plats i livmodern
Slemhinnan har blivit tjockare, bara för att kunna ta emot ett befruktat ägg. För att underlätta utbytet av näring mellan moder och foster börjar blodkärl leta sig upp mot ytan, under slemhinnan. Ägget fäster oftast nära livmoderns ”tak”, ett kemiskt utbyte av information mellan blastocysten (embryot) och modern sker. Äggviteämnen (t ex hormoner) kommer ut i moderns blodcirkulation.

3-5 veckor – efter befruktning – 5:e-7:e graviditetsveckan
Embryot är ca 2-10 mm långt. Dess hud, det yttre groddbladet, har bildats, det förtjockas utefter kroppens mittlinje och bildar två längsgående veck. Det blir ett dike mellan vecken och detta sluts till ett rör. I rörets ena ände bildas det första hjärnanlaget och de första nervtrådarna från hjärnstammen och den primitiva ryggmärgen. Embryot har fått tre olika lager av celler. Yttre groddbladet: Bildar ryggmärg, hjärna, nerver, hud med talg- och svettkörtlar. Mellanlager: Bildar underhud, skelett, muskler. Bygger upp hjärta, äggstockar/ testiklar, njurar. Inre groddbladet: Bygger upp ett tarmrör. Härifrån utvecklas lungorna och urinvägarna.
* 40 små skelettklossar (somiter) bildas ifrån mellanlagret, 32 blir ryggradskotor.
* Hjärtat pumpar blod till levern och kroppspulsådern. Det har bildats fyra kamrar i hjärtat.
* Det finns inga skallben. Hjärnblåsor med storhjärnan, och mindre blåsor.

8 fosterveckor
* C:a 4 cm långt.
* Alla organ är anlagda, ombyggnad och tillbyggnad sker oavbrutet.
* 100 000 nya nervceller i hjärnan bildas varje minut (100 miljarder innan födelsen).
* Embryot blir ett foster i benämning.
18 fosterveckor 20:e graviditetsveckan
* Fostret är omkring 25 cm långt och växer långsammare.
* Benen har fått sin rätta längd i förhållande till kroppen.
* Fostret har fått tånaglar. * Fostret har fått hår på huvudet.
* Större delen av kroppen är täckt av dunigt hår (lanugohår)
26 fosterveckor 28:e graviditetveckan
* Fostret är ca 38 cm långt och väger omkring 0,9 kg.
* Det anses livsdugligt enligt lagen.
* Det måste registreras om det föds efter den 28:e veckan.
30 fosterveckor 32:e graviditetveckan
* 42 cm långt.
* Fostret är välproportionerat.
* Underhudsfettet håller gradvis på att byggas upp.
* Om barnet skulle födas nu måste det ligga i kuvös.
* Från två celler har det nu blivit sex biljoner celler.
38 fosterveckor 40:e graviditetsveckan
* Fostret är 50-55 cm långt och kommer normalt sett att födas nu.
* Fostret är åtta gånger så stort som det var i tredje månaden.
* Vikten har ökat ungefär 600 gånger.
* Lanugohåret har fallit av.

FÖRLOSSNINGSSKEDEN
Tiden från befruktningen till födseln tar c:a 280 dagar (40 veckor). Livmodern som inte är större än ett hönsägg växer då enormt. Vikt- och längdutveckling visas på figuren nedan. Inne i livmodern är fostret omgivet av fostervatten som bildar ett stötsäkert skydd (Se bild här nedanför). Genom navelsträngen hämtar det upp syre och näringsämnen ur moderkakans blod. Ibland utvecklas moderkakan i nedre delen av livmodern, ofta med blödningar som följd. Förlossning genom kejsarsnitt kan då bli nödvändigt d.v.s. att man tar ut barnet genom att öppna bukväggen och livmoderväggen. I slutet av havandeskapet har fostret i regel vänt sig med huvudet nedåt. Men även andra lägen förekommer. Kronbjudning är det normala och idealiska läget.
Förlossningen har tre skeden: Öppningsskede, Utdrivningsskede, Efterbördsskede.
Öppningsskedet (figur A)
Öppningsskedet är den längsta fasen av förlossningen. Livmoderhalsen mynning skall då öppna sig så att barnet kan pressas fram. Det enda barnaföderskan kan göra är att genom avslappning och intränad andningsteknik, dels försöka undvika att störa livmoderns musklers sammandragningar, dels utnyttja pauserna till välbehövlig återhämtning. Vid slutet av öppningsskedet blir påfrestningarna störst. De allra flesta är i behov av något smärtlindrande medel. Vanligen används lustgas uppblandad med syrgas som ges med speciella apparater, försedda med inandningsmasker. För att minska spänningen och oron kan man dessutom injicera medel som har smärtlindrande, lugnande och avslappande effekt.
Utdrivningsskedet (figur B)
Genom livmoderns arbete under öppningsskiftet förs fostrets huvud neråt i bäckenkanalen. När det har trängts så långt ner att det trycker mot ändtarmen och omgivande vävnader, uppträder krystvärkarna. Därmed har utdrivningsskedet börjat. Oftast känns det som en stor lättnad för barnaföderskan då hon nu direkt kan hjälpa till att driva fram barnet genom att krysta, dvs. pressa på med bukväggens muskler, varje gång en livmoderkontraktion kommer.
Efterbördsskedet
Strax efter barnets födsel inleds efterbördsskiftet, under vilket efterbörden, dvs. moderkakan, fosterhinnorna, navelsträngen, krystas fram av modern.
