BERGARTSFAKTA
Bergarter består av ett eller flera mineraler. Det finns ca 2500 mineraler, varav ett 50-tal är vanliga. Exempel på mineral är kvarts, glimmer, fältspat. Mineraler är ibland rena grundämnen (Au), och ibland föreningar t.ex. SiO2 (kvarts).
Vanliga mineralföreningar :
a)
Sulfider som är föreningar med svavel ex ; PbS [blyglans] och CuFeS2 [kopparkis]
b)
Oxider som är föreningar med syre, t.ex järnmalmer [Fe3O4 = magnetit, Fe2O3 = hämatit, blodstensmalm]
c)
Sulfater med SO4-grupp t.ex. CaSO4-4H2O [gips], PbSO4 [blymalm].
d)
Karbonater med CO3 – grupp t.ex. ; CaCO3 [= kalcit] som ingår i kalksten
e)
Silikater med SiO4 – grupper t.ex. många mineraler t.ex. granater [Fe,Ca,Al,Cr] hornblände, glimmer [K-, Al- OH / Fe Mg], Kvarts [SiO2] och fältspater [KAlSi3O8 eller CaAl2Si2O8]
Mineraler bildar regelbunden struktur så kallad kristallform.
Några kristallformer :
Kubiska – t.ex. NaCl, ZnS – rombiska
Trigonala – t.ex. magnetit, 3-taliga
Tetragonala – t.ex. pyrit [FeS2], 4-taliga
Hexagonala – t.ex. kvarts, beryll, 6-taliga
BERGARTER VITTRAR SÖNDER
Mekanisk vittring t.ex. på grund av frost, solsprängning.
Kemisk vittring beror på upplösning med vatten och däri lösa syror, joner. Al-silikat bildas exempelvis. Malmer är bergarter som innehåller ekonomiskt lönsam metallförening som gör den brytvärd.
HÅRDHETSSKALA ( 1-10 )
1.talk 2.gips 3.kalkfluss 4.apatit 5.fältspat 6.kvarts 7.topas 8.korund 10.diamant
1. – krossas av nagel
2. – repas av nagel
3. – repas av järnspik
4. – repas av glas
5. – repas av kniv
6. – repas av kvartsbit
7. – repas av specialstål
8. – repas av smärgel
9. – repas av diamant
10. repas ej
KVARTS:
fet glans, vit, ibland genomskinlig, hård.
GLIMMER:
ljusa platta “skivor” som kan petas i sär, repas lätt, blänkande. Finns även mörk glimmer [biotit]
FÄLTSPAT:
vanligast, ingår i gnejs och granit liksom i kvarts och glimmer. Rödaktig form = kalifältspat. Vitaktig form = plagioklas
BERGARTER, BILDNING
1.
Magmatiska (eruptiva) bildats genom avsvalning och kristallisation av smält berg s.k. magma ex granit. Ytliga ger fin kristall och djupberga ger grov kristall
2.
Sedimentära (lagrade) som bildats av vittrat berg m.m. Avsätter sig i vatten och bildar lager och pressas samman t.ex. sandsten, (lerskiffrar), kalkstenar.
3.
Metamorfa (omvandlande) som bildats att äldre bergarter åter utsatts för värme och tryck och omvandlats igen. T.ex. gnejs, marmor (av kalksten).
TYPISKA MINERAL / BERGARTER
Följande egenskaper kan användas för bergarts- / mineralbestämning.
DENSITET
Känns stenen tung eller lätt?
HÅRDHET
Repbar med stålspik, spik eller nagel?
FÄRG / GLANS
Färg? Streckfärg? Är ytan matt, fet, blank eller har metallglans?
BROTT / SPALT
Bildas brottytor med vissa vinklar eller ojämna ytor?
STRUKTUR
Bildar mineralkornen mönster? Tät eller grovkornig?
SALTSYRA
Stenar som innehåller kalk fräser av saltsyra.
ÖVRIGT
Andra typiska kännetecken. Ex. vasskantad, randad.
Bestämningbok för bergarter, t.ex. Lundegårdh, Stenar och Fossil
Med hjälp av dessa fakta och bestämningsbok bör du kunna bestämma 10 st bergarter eller mineral, vilka läraren har lagt fram på en bänk. Kan du känna igen dessa fyra bildexempel ?
KVARTS
Mineral. Hårdhet 7. Densitet 2,6. SiO2. Kemisk förening mellan kisel och syre. Mjölkvit färg med fettglänsande brottytor. Ojämnt mussligt brott med skarpa kanter. Allmänt förekommande. Används inom glas- och porslinsindustrin. Kvarts ingår som beståndsdel i många bergarter t.ex. granit och gnejs.
FLINTA
Mineral. Hårdhet 7. Densitet 2,6. SiO2. Samma sammansättning som kvarts. Färg gråsvart, grå, ibland gulbrun eller nästan svart. Oftast försedd med ett yttre skikt av vit krita. Tät, mattglänsande, mycket finkorningt mineral, som ofta förekommer som klumpar eller bollar i Skåne och efter Västkusten. Krossade stenar bildar mycket vassa skärvor som under stenåldern användes som vapen och redskap.
FÄLTSPAT
Mineral. Hårdhet 5,5-6,5. Densitet 2,5-2,7. KAlSi3O8. Ett kaliumaluminiumsilikat. Färg: Köttröd,ljusröd. Andra färgvariationer kan förekomma beroende på den kemiska sammansättningen, t.ex. vit eller grön (amazonsten). Glänsande, ibland pärlemorskimrande, något snedvinklig spaltning och sprött brott. Allmänt förekommande. Ingår som beståndsdel i bergarterna granit och gnejs.
MUSKOVIT (Ljus glimmer)
Mineral. Hårdhet 2-2,5. Densitet 2,8. kemisk formel H2KAlSiO4. Genomsynliga, glasglänsande tunna klyvbara blad eller fjäll. Allmänt förekommande. Ingår i gnejs, granit, glimmerskiffer m.fl. bergarter. Vittrad glimmer blir ofta guldfärgad och kallas då kattguld. Använde som smörjmedel, ilsolering. Mald glimmer säljes som “julsnö”.
BIOTIT (Mörk glimmer)
Mineral. Hårdhet 2,5-3. Densitet 2,8. Formel H2K(Mg,Fe)3Al(Si4)3 . Svarta, glänsande klyvbara blad eller fjäll. Allmän. Ingår i gnejs, granit m.fl. bergarter.
ZINKBLÄNDE. (Sphalerit)
Zinkmalm. Hårdhet 3,5-4. Densitet 3,9-4,2. Förening mellan zink och svavel (ZnS). Gulbrun, gråbrun ibland metallglans i friskt brott, fett- eller hartsglans. Spröd, ofta mussligt brott. Förväxlas ofta med blyglans, som dock är tyngre och har blågrå metallglans. Zinkblende och blyglans finns ofta tillsammans. Finns bl.a i Åmmeberg och Skelleftefältet. Zink användes vid tillverkning av mässingföremål.
KOPPARKIS (Kalkopyrit)
Kopparmalm. Hårdhet 3,5-4. Densitet 4,1-4,3. Formel CuFeS2. Metallglans, klargul, mässinggul, guldfärgad med ibland skiftningar i blått, grönt och violett. Sprött, ojämnt brott. Malmen liknar svavelkis men är mjukare. Finns i Bergslagen, Skelleftefältet. Koppar används till mässing, elmaterial, ledningar m.m.
HÄMATIT (Blodstensmalm)
Järnmalm. Hårdhet 5-6. Densitet 4,9-5,3. Formel Fe2O3. Har metallglans, är ibland matt. Färg stålgrå till svart, någon gång rödbrun. Ojämnt, sprött brott. Ger rött streck om man rispar med stålspik. Vår viktigaste malm. Finns i Kiruna, Malmberget.
MAGNETIT (Svartmalm)
Järnmalm. Hårdhet 5,5-6,5. Densitet 5,2. Formel Fe3O4. Halv metallisk glans, svart färg, tung. Ojämnt, sprött brott. Malmen attraheras av magnet. Finns i Bergslagen och Lappländska gruvor. Viktig järnmalm. Ger svart streck med stålspik.
GRANIT
Eruptiv djupbergart bestående av mineralen kvarts, glimmer, fältspat (röd eller vit) samt glimmer (ljus eller mörk). Grov- eller finkornig med jämnt fördelade korn. Färger är vitgrå, mörkgrå, ljusröd. En mycket vanlig bergart. På grund av sin hårdhet används den till byggnader. Granit är klyvbar i vinkelräta riktningar och är polerbar. Bryts fortfarande i t.ex. Bohuslän.
PORFYR
Eruptiv ytbergart. Tät och hård med strökorn av kvarts eller fältspat. Strökornen kan ha olika storlek eller form (rombporfyr, kvartsporfyr osv.). Färg rödbrun, röd m.m. Finns i Dalarna och Småland och används som prydnadssten. (Älvdalsporfyr).
SANDSTEN
Sedimentär (lagrad) bergart bildad av kittade sandkorn av ungefär samma kornstorlek. Ofta tydligt skiktad, ibland med s.k. öljeslagsmärken. Består mest av kvartskorn. Färg är ofta röd, gul, vit. Finns på Öland, i Dalarna, Västergötland, Skåne m.fl. ställen. Används till slipsten, plattsten och byggnadssten.
GNEJS
En ur granit omvandlad bergart. Innehåller alltså kvarts, glimmer, fältspat. Gnejs är tydligt skiktad med omväxlande mörkare och ljusare lager, (Parallellstruktur) ibland något sliriga lager. De plana brottytorna består ofta av glänsande glimmer. Färg är grå, gråvit, gråsvart, brun eller rödbrun. Vanlig bergart i hela landet. Används som makadam, kantsten osv.
MARMOR
En omvandlad s.k. metamorf bergart bestående av kristallin kalksten. Medeltill grovkornig och jämnkornig. Fräser för saltsyra. Färg vit, svart, grön, ofta slirig, fläckig, strimmig, ådrig eller bandad. En värdefull bergart. Finns i Kolmården, Närke, Mälarlandskap. Används till byggsten, trappsten, dekorsten, fönsterbräden och skulpturer m.m.
ANTRACIT (Stenkol)
En bergart med organiskt ursprung (60-70% kolhalt). Färg glänsande svart, färgar lätt av sig. Brännbar. Finns i Tyskland, Polen, England, Usa, Sovjet m.fl. länder.
ALUNSKIFFER
Sedimentär bergart. Liknar lerskiffer, men innehåller kol, som gör den svart till färgen. Luktar fotogen när man repar med stålspik. Finns på Öland, i Närke och i Västergötland. Ur alunskiffer kan framställas mineralolja. Kvarntorpskiffer är uranförande.
KALKSTEN
Sedimentär bergart med stor färgvariation. Kornstorlek är vanligen finkornig. Innehåller ofta fossil (T.ex. ortocerkalksten). Kalksten fräser av saltsyra. Finns allmänt i södra Sverige, t.ex. på Öland, Gotland. Används som byggnadssten, inom cementindustri och som gödningsmedel. Skrivkrita är finkornig kalksten uppbyggd av foraminiferskal.
TÄLJSTEN (Talk)
Hårdhet 1. Densitet 2,6. En omvandlad bergart. Mycket mjuk och lätt att bearbeta. Färg vit, grå, grön, grönvit. Känns fet i handen. Repas lätt av nageln. Finns i Handöl i Jämtland. Används till kaminer, öppna spisar, byggnadssten, prydnadssaker.
