VANLIGA BLOMFAMILJER
A – Ranunkelväxter : (Ranunculaceae)
Sippväxter och smörblomsväxter.
Antal kronblad, foderblad och pistiller växlar ofta hos samma art.
Flersymmetriska. Vanligt med 5 st. kronblad. Blomaxeln förlängd.
Jämför rosväxt som har snarlik byggnad men mer utbredd blomaxel.
Några arter, t.ex. Akleja har trattlik blomma.
Bestäm följande växter i skogen.
Du kan välja mellan nedanstående arter :
Ljung, blåsippa, tranbär, mosippa, vitsippa, ekorrbär, harsyra, vitplister, kråkbär, gulvial, skogskovall, hönsbär, blåbär, gulvial, bägarlav, kammossa, aspsopp, vitlav, kremla, björnmossa, odon, trattkantarell, mattlummer, väggmossa, trumpetsvamp, grå renlav, revlummer, karljohanssvamp.
Blomväxter – Fanerogamer
GYMNOSPERMER – Nakenfröiga
Fröämnena sitter nakna på fruktbladen (Hos gömfröiga är fruktbladen slutna till en pistill). I svenska floran är nakenfröiga endast representerade av klassen Coniferae, barrträd. Bilden nedan visar Kottefjäll hos gran med två fröämnen och Färdigt kottefjäll hos gran med vingade frön.
Inledning
Under vårterminen beslöt jag att ta reda på fakta om blåsippan och dess ekologi och att dokumentera detta. För att få information har jag tagit kontakt med flera universitet. Jag hänvisades bland andra till Lars Ericsson vid Umeå universitet och Carl Olof Tamm vid Stockholms universitet. Dessa två professorer kunde jag rådfråga under arbetets gång. De har bidragit med både skriftlig och muntlig information. Materiel för undersökningar av ett naturområde, en så kallad provyta, har jag fått dels från Miljöenheten på Länsstyrelsen, dels från min handledare, PW.
FOTOSYNTESEN
Fotosyntes är den process genom vilken växter, alger och fototrofa bakterier omvandlar ljus till kemiskt bunden energi. Huvuddelen av fotosyntesen är kopplad till fixering av kol i form av koldioxid, men det förekommer även koldioxidfixering utan fotosyntes (s.k. kemosyntes eller kemoautotrofi) och fotosyntes utan koldioxidfixering.
Mossor och levermossor
På skuggiga, fuktiga platser finns ofta mossor och levermossor. Det är växter utan större ekonomisk betydelse. Men de har stort vetenskapligt intresse. Mossor och levermossor representerar ett övergångsstadium mellan algerna, som lever i vattnet, och mera högtstående landväxter som t ex ormbunkarna. Det är troligt att de första landväxterna en gång för många miljoner år sedan påminde rätt mycket om våra dagars levermossor. Levermossor behöver lite fuktigare miljö än vanliga bladmossor.
Planktontyper i en sjö
Blågröna alger
Gruppen har fått sitt namn av att cellerna ofta har en blågrön färg beroende på ett för gruppen speciellt färgämne. Blågröna alger saknar särskild cellkärna och bl. a. därför är de från systematisk synpunkt nära besläktade med bakterier. Encelliga, kolonibildande och trådbildande former finns. Cellen är omgiven av ett slemartat hölje, som kan ses i mikroskopet. Allmänt kan sägas att ju större andel blågröna alger som finns i växtplankton, desto mer närsaltrik eller förorenad är sjön.
SPORVÄXTGRUPPER – KRYPTOGAMER
Kryptogamer är en benämning på växter, som ej har blommor med ståndare och fruktblad. Den svenska benämningen sporväxter är ej speciellt bra eftersom inte alla kryptogamer har sporer. De viktigaste kryptogamgrupperna är Ormbunksväxter, Mossor, Svampar, Alger och Lavar.
Tips har sammanställts från arbete från 1970-talet !
Dock kan tipsen fortfarande i hög grad användas.
Skogarnas land, fjällhedarnas, sjöarnas och de uppodlade slätternas land. Det är väl så vi är vana att tänka oss Sverige. Sverige som en kall, karg tundra, stenblocksrik och vindpinad är en annan bild – men lika sann som den första. För att hitta detta Sverige får vi emellertid resa ca. 13.000 år tillbaka i tiden. Det var då den väldiga inlandsisen smälte bort från Skåne och de första växterna kunde börja vandra in.
